Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vandring med stadstjänarne i staden mellan broarna (1646) - Anmärkningar och noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140. Filip Magnus Schmidt, hofapotekare, kom till Sverige
1622 och dog i Stockholm 1652; sonsönerna adlades med
namnet von Wulffschmidt. Han fick 1638 4/6 upplåtelse af
Kristoffer Sjöblad å tvenne hus, det ena vid Stortorget, det
andra nedanföre vid Prästgatan, belägna mellan Åke
Oxenstiernas på norra och sal. Tomas Jakobssons på
södra sidan. Detta hus, n:r 16 Stortorget, är ännu i dag
upplåtet till apotek; det kallas i senare köpebref
»huset Korpen», hvilket namn helt visst härleder sig från
apoteksskylten, en korp.
141. Tolken Benkt Mattsson, som blef fader till envoyéen
Johan Roselin, adlad Rosenlindt, ägde flera hus i Stockholm,
se not 80. Sannolikt var det hus, han ägde vid
Prästgatan, beläget i närheten af apotekaren Schmidts hus. I
bouppteckningen (Förmynd.-kam. ark.) säges han ha aflidit
1653, men arfskiftet gjordes först 1679 12/9, sedan änkan
Elisabet Tomasdotter äfven var död. Bland boets tillgångar
nämnes »ett gammalt stenhus i staden vid Stortorget jämte ett
bakhus som vetter uti gränden, värdt 10,000 d:lr kmt».
142. Johan Eberhard Schantz, stamfader för adliga
ätten von Schantz, var här sannolikt representant för sin
svärmoder, skinnaren Hans Seyfridtz’ änka, som da ägde
det nuv. huset n:r 18 vid Stortorget, med utgång äfven
åt Prästgatan. Senare erhöll hon tillåtelse på grund af
naborätt att inlösa äfven huset n:r 20; se vidare sid.
244–245.
143. Helvetesgränd, som nu bildar Prästgatans
nordligaste del, gick länge och gällde för att vara uppkallad
efter den lärde filosofen Helvetius och hette då
Helvetiigränd. Ingenting var emellertid mera
orätt. Det kvarter eller område, där gränden finnes, hade
alltifrån medeltiden och ända fram på 1600-talet namnet
Helvetet, ett namn som återfinnes äfven i andra svenska
städer under medeltiden, exempelvis i Strängnäs. I Paris
fanns ännu för icke så få år sedan en boulevard och en plats
d’Enfer. Kanske skulle man vid närmare studium kunna finna
jämförelse, som gåfve nyckeln till gåtan. I Stockholm
tyckes bödelsstugan befunnit sig i detta kvarter.
144. Anders Boij, rådman, hade på Köpmangatan ett hus,
som uppbjöds på rådhuset 1651 21/4.
145. Hans Brehmer fick 1632 9/5 åt sig upplåtet
borgmästaren Nils Erikssons hus på Köpmangatan
emellan Karl Olofssons och Anders Olofssons hus; samma
hus omtalas 1642 27/8. Denne Hans Brehmer är sannolikt
identisk med den, som inköpte en del hus i hörnet af
Köpmangatan och vid Stortorget, där han uppbyggde det
ståtliga hus, som ännu kvarstår ehuru i mycket förändradt
skick.
146. Härmed åsyftas handelsmannen Klas Blödistel,
som flyttat till Stockholm från Lybeck och dog i förstnämnda
stad 1680.
147. Borgmästaren Jöns Henriksson afled 1655. Hans hus
vid Köpmangatan är ej omnämndt i fastebrefven.
148. Knut Henriksson, rådman, var stamfader för
adliga ätten Brenner. Borgaren Påfvel Mårtensson
upplät 1626 18/2 till honom sin anpart i ett stenhus vid
Köpmangatan; Knut Henrikssons hus på Köpmangatan uppbjöds
1636 5/12; såsom granne nämnes 1658 15/12 järnkrämaren
Erik Eriksson, hvilken dock 1660 22/10 sålde huset till
kammartjänaren Johan Herman Winecker.
149. Fältmarskalkeno Herman Wrangel erhöll 1639 18/2
stadens fastebref å en tomt vid Slottsgrafven. Å denna
plats byggde han senare ett prydligt, med vackra portaler
utsiradt hus, som efter hans död tillföll barnen i
andra giftet. Huset kvarstod ännu på 1790-talet och hade
bland annat tillhört medlemmar af släkten Gyllenborg.
150. Ett hus vid Norreport tillhörde redan 1577 16/3
grefvinnan Ebbas farmoder, grefvinnan Ebba till
Raseborg, född Lilliehöök, som då omtalas såsom granne till
en Erik Jönsson och en Anders Olsson. Sannolikt är dock,
att hon sålde det eller åtminstone delar af tomten, ty 1588
7/8 klagade Hans Klawer öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
