Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm skulle sålunda enligt denna källa en gång verkligen ägt ett skönt rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emellertid har man sig intet bekant om dess utsmyckning eller
dimensioner, hvadan Messenii uttryck »skönt» får anses vara
gripet ur luften eller åtminstone bör få stå för hans
räkning.
Detta rådhus blef i alla händelser lågornas rof den 15 juni
1419, då hela staden afbrändes. Det var dock icke första
gången en sådan olycka öfvergick det lilla samhället, ty
enligt gamla kronologier har man funnit, att redan den 12
april 1297, den 15 maj 1330 och den 10 april 1407 hela staden
hade lagts i aska. Den »sköna» rådhusbyggnad, som uppbrann
1419, måste sålunda då varit så godt som alldeles nyuppförd.
Ehuru man af en del senare fastebref kan sluta sig till, att
detta rådhus varit en mellan enskilda tomtägares hus inklämd
byggnad, kan det likväl, i öfverensstämmelse med hvad man
ofta sett såväl i Tyskland som i Frankrike, ha varit prydligt
till sin arkitektur och rymligt, äfven om fasaden åt torget
varit föga ansenlig och tomtens bredd ringa.[1]
Föga troligt är
emellertid, att man här uppe i Norden vid början af
1400-talet, i en så obetydlig stad som Stockholm då var,
skulle offrat mycket på en rådhusbyggnad, ehuruväl här visst
icke saknades byggmästare eller stenhuggare, visserligen
mest utlänningar, men som säkert skulle kunnat åstadkomma
profana byggnadsverk fullt jämförliga t. ex. med det vackra
rådhuset i Lübeck, som i vissa delar daterar sig från
1200-talet men först 1442 blef färdigt.
Det var likväl i allmänhet ej kostnaderna, som utgjorde
hinder för monumentala byggnaders uppförande under dessa
tider, ty liksom man i våra dagar ej ryggar tillbaka för en
utgift på flera millioner för att åstadkomma ett staden
värdigt rådhus, fann man nog äfven under medeltiden utvägar
till stadens byggen. Dessutom voro de kontanta utgifterna
ganska obetydliga, då ju sannolikt materialierna voro billiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
