Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm skulle sålunda enligt denna källa en gång verkligen ägt ett skönt rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den förut omtalade Anders (Larsson) målares verksamhet vid
slottsbyggnaderna i Stockholm inföll mellan åren 1571 och
1576; han torde därför ungefär under samma tid planlagt de
restaureringsarbeten, som ofvan omnämnts, men troligast är,
att flamländaren William Boy varit den, som utfört
ombyggnaden; i så fall gaf han rådhuset en renässansmässig
karaktär. Den oundvikliga med målning prydda gafveln
uppsattes då, och takryttaren eller »spetsen», som var af
gammalt datum, undergick helt säkert reparation. Det
utspringande »skureth», som ersatte medeltidens fristående
trappa framför rådhuset och kanske äfven tjänstgjorde i
stället för det ofvan omnämnda »burspråket», gaf omväxling åt
fasaden och hade säkert äfven det känning af den flamländska
renässansen, därom kan man vara förvissad, då ju, såsom förut
påvisats, holländaren Winter fått i uppdrag att utföra det.
Säkerligen pryddes hufvudingången af en sandstensportal, och
fönstren torde varit omgifna af måladt ramverk. Hvad taket
angår, kan man ej med bestämdhet säga, huruvida något gjordes
åt detsamma under Johan III:s tid, men det är dock föga
troligt, då det i räkenskaper af 1602–1603 heter, att nytt
tak lades icke blott på »gamla rådstugan» utan äfven »öfver
själfva rådstugan».
Någon fullständigt utarbetad plan för hela rådhusbyggnaden
synes man ej uppgjort, också blef ej heller denna på något
vis monumental, men likväl synes den motsvarat rimliga
fordringar för denna tid. Messenius, som ju haft tillfälle
att själf konstatera, huru rådhuset tog sig ut i slutet af
1500-talet, säger på tal om Johan III i sin rimkrönika:
»Stadzens rådhws hafwer och pryt
så at thet wart så gått som nyt
gaflen som weter tårget åt
medh wers[1] och målning har skönt ståt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
