Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm skulle sålunda enligt denna källa en gång verkligen ägt ett skönt rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rådhuset i mer eller mindre lånad ståt. Äfven med bästa vilja
torde han dock ej funnit sig därtill föranledd af det delvis
fallfärdiga och sannolikt genom ovarsamhet och bristande
pietet alldeles förändrade gamla rådhuset. Ingen annan
konstnär har fäst rådhuset pä duken eller tyckes kommit på
tanken att afteckna det förrän i samband med flyttningen till
det nya rådhuset (konturteckning af J. E. Carlberg 1727, se
sid. 419) samt omedelbart före rifningen 1768 (lavering i
Kungl. bibl., se ofvan vid sid. 409.)
Man började emellertid på nytt med att uppgöra planer till
rådhusets ombyggnad. Att låta de gamla byggnaderna kvarstå
och bygga på en annan plats, därom synes då ej varit fråga.
Sedan mer än 500 år hade man så vant sig, att staden styrdes
från Stortorget, att säkerligen ingen skulle vågat komma fram
med något annat förslag, med mindre fördelarna varit alldeles
iögonenfallande.
Dels på grund af obeslutsamhet, dels af ekonomiska skäl hade
man ännu mot slutet af 1720-talet ej kunnat bestämma sig för
att gripa sig verket an och begynna med rådhusbygget. De
olika planer, som uppgjorts af stadsarkitekten Carlberg, hade
nyss förkastats, då ett tillfälle yppade sig för staden att
inköpa ett ståtligt gammalt palats, för dåtida fordringar på
utrymme fullt tillräckligt, nämligen den af riksskattmästaren
Gustaf Bonde uppförda, ännu i dag till rådhus använda
monumentala byggnaden. Efter Bondes död beboddes palatset af
öfverståthållaren grefve Kristoffer Gyllenstierna, hvars
dotter, Maria Gustafva, gift med grefve Bondes son, sålde det
1730 till staden, och redan 1731 den 7 febr. kunde
magistraten första gången sammanträda i det nyreparerade
palatsets lokaler.
Dess historia ligger utom ramen för dessa anspråkslösa
meddelanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
