Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olyckshändelse hafva för oss tillgängliga källor icke haft ett ord att
förmäla, icke ens Firbrandts egen räkenskap, där han väl icke skulle
underlåtit att såsom skäl för sitt obestånd särskildt åberopa en sådan
tilldragelse, om densamma verkligen ägt rum. Vi tillåta oss därför att,
likasom han, lämna den uppgifna eldsvådan ur räkningen. Anledningen
i fråga torde riktigare angifvas af konungens bref den 19 juni 1626
till sina trogna män och kammarråd. »Alldenstund» — så lyder brefvet —
»vi förnimma, att Jochum Firbrandt, tukthusets föreståndare, icke kan
komma till med det kapital efter det kontrakt vi med honom upprättat
hafva att fullfölja det verk, han påbegynt liafver; och vi ingalunda vele
att samma välbegvnta verk skall undergå utan vinna sin fulla fortgång;
därför är vår nådiga befallning att I tilldelen bemälte tukthusföreståndare
af hvart kyrkohärberge öfver hela riket årligen att uppbära en tunna
spannmål uti fyra år, för hvilka han sedan skall vara förtänkt att göra
en riktig räkenskap. Rättande härefter. Gud Eder befalet
».
Det var tydligt, att kostnaderna för anstaltens bringande till stånd
varit större än man tänkt sig och att Firbrandt saknade nödiga
tillgångar att täcka uppkommen brist. Han tyckes jämväl hafva saknat
förtroende hos vederbörande. Redan den 28 aug. 1626 begär
borgmästaren Hans Nilsson i riksrådet, att barnhusföreståndaren måtte
påläggas att göra relation om sitt verk.2 Tre dagar senare inställer sig
Hans Nilsson å nyo i rådet för tilltal mot Firbrandt, begärande, att
han måtte åläggas själf af eget kapital betala silket, han införskrifvit,
och ej af barnhusets kapital, samt att han skulle ställa borgen för
hvarmed han ville »de 200 barn och personer på ett år med kost
försörja så ock med värme». Firbrandt, som jämväl är tillstädes, lofvar
att förskaffa borgen; och »så framt det finnes, att barnen förorsakas att
löpa utur barnhuset, då vill han förbida det straff, som på honom lägges».
Däremot »lofvade borgmästare och råd att de hus, som felas, skola
förfärdigas».3
Den till tukthuset öfverlämnade »tjufpojken» Tor Eriksson, här
ofvan omförmäld, hade ej bättre eftersetts, än att han inom kort rymt
därifrån, hvarefter han, åter ertappad, för 6:e resan stöld dömts till
»galge och gren»; men det var icke öfver dylikt bortlöpande borgmästaren
klagade. Det var tydligen därför, att de i anstalten intagna fattiga barnen
af brist på föda därstädes lupit ut i staden på tiggeri. Antagligen var
underhållet för de äldre icke mvcket säkrare. Men arbetena hade dock
«/
satts i gång. Man tillverkade och färgade kläde, »väl pyntadt och blått
färgadt», i stycken, hvart om 60 alnar, och till värde af 3 till 31/2
d:r Cl. Annerstedt, nämnes icke å något enda af dessa ställen om någon eldsvåda.
Ursprungliga källan för bade Brink och Hagströmer torde förstberörda årsberättelse vara;
något stöd för uppgiften åberopas dock icke där.
1 Kammararkivet, registr. Brefvet afläts från Djurshamn.
2 Svenska riksrådets prot. 1621—29; utg. af Kullberg, Sthm 1878, s. 29.
s Att man ock tagit åtminstone första steget för detta löftes verkställande intygas
af en anteckning till stadsprot. d. 20 april 1629, så lydande: »Sammaledes begärde
ståthållaren hr Lars Skytte att honom måtte blifva i vederlag gifvet en tomt på Södermalm
vid Stadsgården för den tomt, han måste mista på Gråmunkeholmen till barnhuset.
Blef beviljadt och tomtemätarne befalldt att afdela tomterna.» — Stockholms stads tankebok
1629, s. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
