Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de flageliationer, som tilltorene stundom tvä ganger i veckan skedde på
torget, önskade därför magistraten, att h. exc. ville »blifva vid det slut,
som publico till nytta gjordt vore». Men de ännu en stund fortsatta
förhandlingarna lände till ingen ändring af öfverståthållarens uppfattning;
han slutar med att ä kungl. maj:ts vägnar förklara, det rådmännen Påål
och Bunge på två års tid få sig uppdragen förvaltningen af tukthuset,
och resolverar därjämte, att dé skola åtnjuta full rådmanslön; dock skulle
de årligen för tukthuset betala hushyra till barnhuset, i enlighet med
hvad Trotzenfelt på barnhusets vägnar begärde.
Vi kunna icke fullt förklara betydelsen af detta uppträde. Inkasten
emot de båda rådmännen, att de torde konuna att såsom privata
affärsmän egennyttigt handhafva anstalten, synas angifva, att den med
förvaltningens öfverlåtande åt dem skulle komma att undandragas
magistratens kontroll, under det att det villkor, de båda rådmännen satt
för sitt öfvertagande af förvaltningen, häntyder pä att de med sitt
erbjudande afsett icke enskild vinst utan en tjänst åt staden. Så vidt
vi kunnat urskilja, har heller icke någon ändring med det anförda
beslutet skett i tukthusets förhållande till Stockholms stad.
Ankar-smidet fortgår, om än, i följd af försvårad afsättning, mindre energiskt
än förut; åren 1672—73 afyttras för inemot 300 dir s:mt.
Magistraten beslutar redan d. 16 april 1671 »att tukthusinspektorerna måge
försälja ankarena vid tukthuset, som de högst kunna dem utbringa». I
fråga om mindre arbetsföra fångar underställas deras lösgifvande
magistratens beslut. »Inspektörerna öfver tukthuset», heter det i Stockholms
stads protokoll d. 6 april 1671, »gjorde påminnelse om några fångar,
som äro sjuka, eller Samuel Jakobsson, hvilken antingen skulle sättas i
sjukstugan, om han har några medel att betala för sig, eller alldeles
släppas; Erik Nilsson brännvinsbrännare skulle dimitteras tills han
komme sig före. Karin Andersdotter skulle ock släppas så framt någon
ville sig om henne vårda, i vidrigt fall sättas i sjukstugan. Brita
Mo-back skulle alldeles släppas.»1 Och förbindelsen emellan magistraten
och tukthuset vid fångarnes öfver lämnande likasom oftast äfven
fri-gifning äger alltjämt rum genom remisser från tjänstgörande notarien,
å hvilka remisser tukthusinspektorerna teckna förständigande för
vaktmästaren, som åter å samma små papperslappar verkställer anteckning
om fångens emottagande och frigifning. Samma lappar användas
slutligen såsom verifikationer för de uppgifter rörande fångantal och
ut-spisning, hvilka biläggas räkenskapen, sedan sådana uppgifter ändtligen
däri börjat förekomma.
Den ordning, som vid magistratssammanträdet den 10 januari 1671
åvägabragtes, skulle gälla tva är. Längre än 4 månader utöfver denna
tid kan den heller icke hafva räckt. Ty med maj månad 1673 börjar
ett nvtt skede i tukthusets historia.
1 Om anledningen till denna sistnämndas insättande läser man i 1669 års
fång-register: »Brita Moback, som alla grannar öfverklaga, det hon med våldsverkan och
ohöflig ord dem öfverfallit, i synnerhet Joh. Persson Rödhär, så ock hafver hon brukat
en ohöflig mun på rätten och efter afsagd resolution spottade hon mag:r Johans hustru
i ögonen. Resol. (d. 4 nov. 1669) det hon först skall slita ris i gången och sedan
sittia i tukthuset i tre år». Nu släpptes hon dock d. 7 apr. 1671 »efter hon var
mycket eländig och svag och ej någon förbättring kunde skönjas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
