Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I bestämd motsats mot de la Vallée yrkar Tiller på fullständig
skillnad mellan barn- och tukthuset, af hvilka det förra ensamt borde
draga nytta af de till barnhuset anslagna eller i öfrigt ingående medel,
under det tukthuset, hvars tjänstemän uppförts å stadens af K. Maj:t
godkända stat och som således vore att anse såsom stadens verk, borde
af staden underhållas. Då likväl fångar äfven från andra håll dit in-
sändes, borde tukthuset tillerkännas någon del af de konungens sakören,
som föllo vid de rätter, hvilka till tukthuset insände missgärningsmän.
Beträffande arbetet därstädes erinrar han, att, då det vore inrättadt »på
det att fångar genom svårt arbetande där måga afstraffade blifva», så
måste man »optänka något likt med intention». Tillförene, säger han,
»var ankarsmederiet till fångarnes straff bekvämt och därhos important
och nyttigt, hvilket, om det här på orten hade blifvit kontinueradt, hade
slikt smideri till äfventyrs annorstädes icke blifvit inrättadt; hvars
upphörande och nederläggande borgmästare och råd äfvenväl pröfvat vara
skadligt. Sedan har man låtit fångarne mala, spinna och stöta tegel.
Det senare är som ett tungt arbete väl tjänligt fångarne med att straffa;
men önskade därmed vore bättre afgång, som hemställes magistraten
att påfinna.» Af fångarnes spinnande anser han handtverkshuset, som
förlägger detta, »hafva större skada än nytta, efter fångarne merendels
fördärfva hampan och garnet och ej därmed» — med detta slag af
arbete — »synes nogsamt straffade blifva».1 Handkvarnarna vore numera
det enda, hvarmed fångarne kunde straffas och förtjäna födan; men dä
dessa kvarnar gafvo föga sysselsättning, ville han föreslå, att magistraten
ålade brännvinsbrännare- och bryggareämbetet att årligen låta mala ett
visst tunntal i tukthuset, livar efter sin förmögenhet, under det andra
kunde lockas att ditföra sin mäld, om kvarnarna benificerades med att
få mala V4 mera, än man på accisen angåfve.
Direktionen förklarar sig i skrifvelse den 14 sept. 1688 åt
öfver-ståthällaren och magistraten öfverlämna att afgöra tvistefrågorna, i
hvilka de icke kunnat blifva öfverens med de la Vallée. Denne, säga
de, »förmenar ingen skillnad vara barnhuset samt tukthuset emellan
utan de böra vara ett verk och tukthuset såmedelst berättigadt
participera uti alla barnhusinkomster af hvad namn de helst vara kunna,
hvilken mening herr borgmästaren sä väl igenom gamla barnhusräken-
1 Såsom fullt bestyrkande Tillers åsikt om den ringa nyttan af fångarnes spinnande
meddela vi, med uteslutande af ören, följande »extrakt» af Tiller uppgjordt öfver >de
kontanta penningar, som utaf barnhusets handtverkeri de fattiga genom deras arbete vid
ull- oeh hampans tillverkning med kardande, häcklande, spinnande och garntvättning
så ock spolande och strumpstickeriet förtjänt och till godo kommit:»
Barnhusbaru en 1674. 1675. 1676. 1677. 1678. 1679. 1680. 1681. 1682. 1683. 1684. 1685. 1686. 1687. 1688. S:a.
förtjänt . . dir kmt Tukthusf ångar*- 303 1,355 820 356 200 432 458 359 454 565 310 192 203 205 164 6,381
ne . . . . » » Utfattiga
kvinnor och barn (inom och 322 403 102 101 9 13 19 113 150 50 13 63 62 222 1,647
utom huset; » » 3,828 6,628 4,849 2,546 2,596 4,901 2,346 981 1,373 3,890 3,500 3,543 2,588 1,991 1,487 47,0f4
Man ser häraf, att arbetsdriften inom handtverkshuset hufvudsakligen afhängde af
andra krafter än barn- och tukthusets personal. — Tabellen hämtad ur »Documenta
deductiva. Barn- tukt och handtverkshuset a:o 1691.» Kammararkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
