Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tomten och beviljat betydande understöd. Men innehafvaren af
predikan tbeställningen vid barn- och tukthuset kunde icke häraf känna sig
förbunden att längre än hvad vid platsens tillsättande aftalats utsträcka
sin verksamhet. Konung Karl XI fann sig däraf föranlåten att år 1690
åt honom å kronans stat anslå 300 daler smt mot villkor att han
tilllika skulle predika för smedjegårdens fångar och arrestanter, »och dem
uti deras kristendom lära och undervisa, särdeles dem, som sutto på
lifvet»; men han ålade därjämte barnhusstyrelsen, att de »skulle vara
sorgfälliga, att allvarsamma, lärda och nitälskande predikanter måtte till
en sådan ställning tillsättas, hvilka in casibus conscientiæ voro verserade
och kunde, enär en fånge af fruktan och förskräckelse för döden
för-fölle uti misströstan och vankelmod om dess salighet, densamme utaf
Guds ord nöjakteligen trösta, hugsvala och till frimodighet emot den
ondes anfäktningar uppväcka». I ett kungl. bref af den 27 juni 1721
hafva vi verkligen ock funnit ifrågavarande befattning omtalad under
namn af »kyrkoherdebeställningen vid barnhuset och smedjegården»,
därtill aftonsångspredikanten Sven Wijkman af konungen då utnämndes.1
I en senare handling af den 20 dec. s. å. får dock samme Wijkinan
nöja sig med en anspråkslösare titel; där ålägger landshöfdingen O.
Törnflycht landträntmästaren i Stockholms län att till magister Sven
Wijkman, »pastor vid barnhuset, som äfven besöker fångarne vid
smedjegården», utbetala de 15 dir smt, »som honom tillkomma för det han
äfven har besvär med landtfångarnes besök».1 Detta sistnämnda yttrande
vitsordar i sin mån riktigheten af hvad om smedjegården uppgifves i en
redan förut af oss berörd relation om sagda fängelse och tukthuset.
»Hvad nu själfva smedjegården angår», heter det däruti, »så har från
äldre tider tillbaka de där befintliga rum (brukats) till häkten och
fängelser för tjufvar och grofva missgärningsmän, så dem som på landet uti
lagsagorna omkring Stockholm för begångna brott blifvit anklagade och
under rannsakning ställda, som i synnerhet de, hvilka af kämnersrätterna
och underdomstolar här i staden äro vordna för missgärningar till döden
dömda samt Kungl. Maj:ts och riksens höglofliga Svea hofrätts vidare
högrättvisa skärskådande blifvit underställda.»1 2
Men äfven från aflägsnare delar af riket blefvo fångar, som dömts
till fängelse på lifstid, hit försända. En sådan var den finske prästen
Laurentius Ulstadius, som i tukthuset och smedjegården såsom fånge
tillbragte mer än fyrtio år.3 Präst och skollärare i Uleå, råkade han
1682 efter en svår sjukdom i en djup inre ångest öfver sitt förgångna
lif, ville för att få samvetsro offentligt bekänna sina synder, dem han,
då stadens kyrkoherde icke ville tillmötesgå denna hans önskan, slutligen
för honom biktade genom att tillropa honom sin bekännelse i
nyckelhålet till den af en piga tillspärrade dörren till hans bostad. Då det
1 Kammararkivets registratur.
2 Berättelse om tukthuset och smedjegården etc, d. 18 mars 1756.
8 Vi hafva hämtat våra underrättelser rörande denne man, hans dom oeh hans
fängelselif ur (Lars Segerholms) Nordische Sammlungen, welche unterschiedene
Exempel einer lebendigen und wahren Gottseligkeit im Reiche Schweden in sieh halten, etc.
(Altona) 1755. Här finnes äfven P. Schäfers berättelse om Ulstadius: s. 74—89, till
hufvudsakliga delar införd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
