Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dömda soldater. Ar 1683 uppgår fängantalet därstädes till 15 man:
Vilhelm och Jakob Merser, Knochenhauer och 12 soldater, för hvilka
underhållskostnaden upptages till 178 dir smt; år 1684 i januari är, enligt en
»opsats pa de arrestanter eller fångar, som äro hitskickade att träla
vid fästningsarbetet», deras antal 10, i juli 15, högsta siffran för året.
Alla äro f. d. soldater; deras underhåll beräknades till 16 dir i
månaden, således i det närmaste de 200 dir, som staten upptog, under det
samma post å Nya Alfsborg för året uppgick till blott 60 dir och å
Bohus till 118 dir.
Två iakttagelser falla lätt i ögonen: den ena, att de arbeten, hvilka
kräfdes för Marstrands fästnings iståndsättande och förstärkande och
för hvilkas utförande billiga arbetskrafter voro af nöden, föranledde, att
denna plats i främsta rummet blef försändningsort, för arbetsdömda
fångar; den andra, att fångpersonalen till största antalet rekryterades
ur arméen, hvars rekrytering med arbetslösa och landstrykande
lättingar tydligen ökade den förbindelse emellan värfvad här och
fång-personal, som i allmänhet och öfverallt kunnat iakttagas. Bland de år
1684 ditdömda soldaterna har Sven Andersson Orädd »för åtskilliga
excessers och missgärningars skull» dömts från lifvet men af konungen
blifvit benådad, dock så att han »för sådan sine brott, sig själf till
välförtjänt straff samt androm till varnagel, skulle slås i halsjärn med
klocka öfver hufvudet och sedan sändas genom landsgevaldigeren till
Marstrand, därest i all sin lifstid att arbeta». Ryttaren Sven Svart
har försålt sin mundering och sedan rymt; lifdömd, blir äfven han
benådad med arbete i Marstrand, dock slipper han med tre år.1 Soldaten
Anders Quist har rymt och begått äfven andra öfverträdelser; han får
därför lifstidsarbete; styckjunkaren Fredrik Funk får lika dom, därför
att han sålt kronans krut och kulor. Ar 1687 har fångantalet stigit
till 47—50 man, af hvilka alla äro soldater utom tre: guldsmeden
Alberti från Stockholm, borgaren Mårten Nilsson från Västerås, dömd
för våld och misshandel till 7 gatulopp i sistsagda stad och sedan fyra
års arbete i halsjärn i Marstrand, samt gårdsfogden på Städholm Anders
Björk, hvilken, såsom det heter i hans dom, »om Guds hus, vår rätta
religion och om Herrens högvördiga nattvard föraktligt och kätterskt
tal fört samt H. K. Maj:ts höga person och höglofliga regemente med
lasteliga ord angripit, såsom ock några hederliga män af prästerskapet
förklenligen rört», därför han dömts till döden, ehuru han förskonats
med att först blifva slagen uti vanligt halsjärn med klocka, sedan af
bödeln vid kåken hudstrykas, första gången i Västerås, sedan i Köping
och sist i Arboga, därefter han strax borde föras till Marstrand att
där hela sin lifstid plikta med arbete; »och sådant med rätta». Ar 1688
utgör kostnaden för fångunderhållet ä Nya-Älfsborg 56 dir, å Bohus
188 dir och å Marstrand 1,358 dir smt; fångarne i Marstrand uppgå
under året till 67 man, alla f. d. soldater, utom de tre nämnda, två
bönder, tre bonddrängar och en dräng från Nora bergslag. Högsta
1 Sven Svart har med sig till fästningen en liten son oin tre år, hvars moder
dött; Fröhlich väcker förslag hos K. Maj:t om barnets intagande i Göteborgs hospital,
enär det ej borde stanna i fästningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
