Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som vid barnhuset äro drifna, att man icke kunnat veta utväg
förvarornas afsättande, om man än hade varit i stånd någon manufaktur
att underhålla.»
Men efter återvunnen fred uppflammade snart på nytt ifvern att
genom förbättrad ekonomi höja landets välstånd och makt, och den
gjorde sig gällande äfven inom hufvudstaden. Företagsamma män
därstädes bildade bolag för bedrifvande af åtskilliga »manufakturer»; och
då handtverkshuset å »nedre barnhusgården» ägde oanvända lägenheter,
var det icke underligt, om man fäste sin blick å dem såsom lämpliga
fabrikslokaler. K. brefvet den 12 okt. 1699 visar, att barnhusets
buldans-väfveri dittills vidmakthållits; det erhöll då rätt att med inspektoren
Helvig få participera i leveransen af buldan till amiralitetet. Möjligen
är det dock detta företag, som öfverlåtits å det bolag, som redan under
1720-talet befinnes för buldanstillverkning hyra några rum därstädes.
Sedan dess verksamhet utvidgats, behöfde det ock vidgadt utrymme, och
intressenterna däri begära då att få hyra »några dem tjänliga rum i
det gamla handtverkshuset på nedre barnhusets gård». Stadens
ämbets-och byggningskollegium i sin egenskap af barnhusets direktion blir ock
genom kungl. brefvet den 13 april 1733 bemyndigadt »hafva fria händer
att på vissa år kontrahera med intressenterna i buldansfabriken», sedan
magistraten tillstyrkt deras ansökan, därvid anförande, att de »långt för
detta varit uti en del rum mot hyra insatta och på en del rums
reparation egen bekostnad nedlagdt».1 Men man grundar ej längre några
förhoppningar på användning af fångarnes arbetskraft. Det intygas icke
minst af den i sammanhang med berättelsen om buldansfabriken
förekommande uppgiften, att tukthusfångarne 1738 undanflyttats till för dem
anordnade särskilda rum. Fabriksintressenterna funno ock snart
ytterligare utrymme nödigt; de erlade till barnhuset ett årligt arrende af
3,600 dir kmt, hvilket de ansågo mycket högt; och då de höllo före,
att »barnhusets egentliga ändamål» varit »manufakturernas upphjälpande»,
funno de sig föranlåtna att vid 1747 års riksdag ingå till ständernas
handels- och manufakturdeputation med begäran, att, enär de inga rum
ägde för hampans förvarande, så många rum af smedjegården måtte
varda fabriken tilldelade, som svarade mot tukthusrummen. Om
tukthuset blefve med spinnhuset å Långholmen »förknippadt», skulle
smedjegården kunna varda ökad »med många fångehus», enär tukthuset nu
vore öfverbyggnaden på vaktkarls- och beredelserummen i smedjegården.
»Att tukthuset måtte blifva förflyttadt till spinnhuset, tukthus-
rummen varda använde till fångehus samt således någon del af
smedjegården, som hittills tjänt för fångehus, åt intressenterna upplåtas till
nödiga magasiner såsom en för fabrikens bestånd hufvudsaklig
omständighet», fann deputationen vid ärendets öfvervägande den 30 nov. 1747,
besynnerligen därpå ankomma, om nödiga rum till tukthus inrättande ä
spinnhuset vore att tillgå; och som deputationen hade sig bekant, att
härtill en god början redan blifvit gjord, »så lära intressenterna», heter
det i sagda dags protokoll, »i detta mål vinna sin önskan, så snart de
1 Magistratens förkl. den 6 nov. 1772 i anl. af landshöfd. Gyllenborgs klagomal.
Se ofvan s. 206. — Rådhusarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
