Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
städerna utan ock på landsbygden ibland allmogen efter landskapernas
villkor och belägenhet måtte kunna utspridas»; och nämndes därjämte
att »om spinn- och rasphus upprättande i åtskilliga städer vore
fast-ställdt, däruti vanartiga och okynniga människor och lättingar så af
man- som kvinnokönet måga instängas och med klädesgarns spinnande
sig födan förtjäna». Sådant »fastställande» skedde 1739 i än flera städer
än de redan sagda, och hvar af de öfriga städerna ålades att till något
visst af dessa spinnhus aflämna sina spinnhusafgifter. Utom de redan
nämnda upprättades eller skulle upprättas sådana hus i Abo, Upsala,
Karlskrona, Karlshamn, Norrköping, Gcifle. Kalmar, Visby, Malmö
och Västervik, detta sistnämnda 1753. Man trodde, »att i anseende till
de utfästa förmåner och uppmuntringar fabriker skulle i alla städer
vinna en säker framgång; och som grofva klädesfabrikerna i saknad af
spinnhus skulle lida brist på spånad, efter fria personer svårligen kunde
förmås att antaga en så illa lönande och osnygg handtering, så
förordnades icke allenast, att grofklädesgarnsspinsel skulle blifva egentliga
arbetsämnet vid dessa arbetshus, utan regeringen ville ock med
inrättningarnas förökande och kringspridande i landet lätta grofva
klädesfabrikers anläggning i orterna.»1
Men erfarenheten lärde »vederspelet». Blott i tre af de nämnda
städerna, nämligen Stockholm, Göteborg och Norrköping, kommo
klädesfabriker till verkligt bestånd; och då ensamt dessa kunde förse
spinnhusen med arbete samt öfriga städers spinnhus således kommo att
sakna inkomst af fångarnes arbetskraft, kunde de ej heller bära sig.
År 1760 erhöll Upsala stad tillstånd att för en barnhusinrättning
därstädes få använda länets spinnhusfond. Spinnhuset i Karlshamn,
be-slutadt 1739, var ännu 1746 ej påbörjadt i brist af tillräcklig fond;
det lärer aldrig hafva bragts till stånd. Samma förhållande ägde rum
med det i Västervik. Karlskrona hade väl 1746 fått sitt spinnhus
under tak och behöfde det väl, då, såsom advokatfiskalen J. Bruséen
vid besök i staden iakttog, »där stryka kring ej blott löske konor och
mångelskepigor utan äfven mycket ungdom, pojkar och flickor, med
tiggande så djärft, att man af "dem är förföljd hela gator igenom».
Men då han 1748 återkom, fann han blott »vissa rum» färdiga, af
magistraten använda till fångvaktaren och arrestanter, hvilka senare
dock ej höllos till arbete.1 2 Fondens otillräcklighet uppgafs äfven här
såsom skäl för dröjsmålet. Sedan det bragts till stånd, gjorde dess
entreprenör konkurs; 1765 fick staden tillstånd att för annat ändamål
förfoga öfver fonden. Gäfle erhöll medgifvande 1769 att för sitt
hospital använda länsfonden därstädes, då spinnhuset en lång tid stått öde,
ej kunnat underhållas och slutligen försålts.
Spinnhuset i Kalmar var af sten, beläget vid Södra Storgatan
»i ett hörne» och hade stort gårdsrum samt, som det 1746 synes
Bruséen, ännu större stat. Denna, som fastställts d. 1 okt. 1744,
1 Berättelse den 3 mars 1783 af k. kommersekollegium ang. spinnhusen i riket
till reg. ingifven. — Kom.-koll. arkiv. Här uppgifves, att spinnhuset i Abo beslutats
samtidigt med det i Göteborg, således 1735.
2 Inspektionsberättelser af Bruséen 1746—1748, till kommersekollegium ingifna.
— Biksarkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
