Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvadan landshöfdingen Reenstjerna tillstyrkt anstaltens flyttning.
Förslag om sådan framkom och omförmäles i berättelsen. Annan klagan
förekom emellertid icke, än att vaktmästaren »besvärade sig öfver ringa
lön, efter han icke får genom brännvinsförsäljning njuta någon förtjänst».
Äfven prästen begärde löneförhöjning, om ej pastorsämbetet i ett till
stadens ägor gränsande pastorat kunde blifva med spinnhussysslan förenadt.
Anledningen till denna inspektion var K. Maj:ts den 15 maj s. a.
gjorda bestämmande, att spinnhusen i Norrköping och Göteborg skulle
blifva de enda, till hvilka brottsliga personer af domstolarna i Göta
rike tinge försändas till arbete.
Spinnhuset i Göteborg blir ock 1746 besökt af advokatfiskalen
Bruséen, som i sin redan anförda berättelse omtalar, att det var af
sten, två våningar högt, samt att han däri fann 13 kvinnor, hvilka
spunno hvitt och kulört klädesgarn samt kardade ull; de flesta voro
ditsända utan förelagd viss tid eller arbetskvantum, till och med utan
skriftliga order. De brukade lösgifvas på landshöfdingens eller
magistratens befallningar, men då inga galler funnos för fönstren, skedde
ofta afvikelser. Stundom hade något antal barnhusbarn måst inrymmas
i samma våning som spinnhushjonen, då barnens husmor ock måst få
nyckel till den dörr, som stängde hela våningen; äfven detta hade
underlättat rymning. Spisordning vore fastställd af magistraten.
Fyllningen i trossbottnarna utgjordes af tång, på grund hvaraf rummen voro
mycket kalla om vintern och om sommaren »odrägliga af loppor».
Spinnhusmedlens riktiga och tidiga indrifvande vore förknippad t med mycken
svårighet, blott 150 dir smt af dem innestode den 28 aug. samma ar i
Göteborgs landtränteri. »Kunde krögarne här förmås», hade
spinnhus-inspektören Greiffe yttrat, »att mot rätt att försälja franskt brännvin
lämna 10,000 dir till spinnhuset, vore mycket hjälpt, helst om
spinnhuset finge efter taxa uppbära något för inkommande porslin och teer.»
Men de synas härtill icke varit hugade. Det visar sig ock, då
kommersekollegium, i anledning af k. förordningen den 8 sept. 1752
angående befordran af de inrikes garnspinnerierna, den 5 sept. 1754 till
rikets alla landshöfdingar utsände ett cirkulär i ärendet, däruti
om-förmäldes, att ehuru K. Maj:ts förgodtfinnande det till grofva
ylle-spånadens befrämjande krögarne så väl på landet som i städerna borde
likasom i Stockholm vara förbundna att för fabrikerna spinna groft
eller medelfint klädesgarn, men i annan händelse kamulls- eller
linnegarn efter behofvet, endast i gemen stadgats, likväl och da i k. brefvet
till landshöfdingarne i riket den 23 sept. 1741 sagts, att liksom
stock-kolmskrögarne medgifvits i stället för spanad in natura betala till
spinnhuset en viss årlig summa, skulle ock krögarne i de öfriga städerna
vara tillåtet på samma sätt betala sig ifrån spånadsskyldigheten, sä
anhöll kollegiet, att landshöfdingarne måtte låta efterhöra, hvad krögarne
i detta afseende ville välja. Till svar härå meddelade v. Kaulbars från
Göteborg den 10 maj 1755, att krögarne därstädes ansågo sig lida sä
mycket intrång i sin näring af dem bland garnisonsmanskapet, som utan
någon afgift till kronan eller staden ägde frihet att hålla marketenteri,
att de ej kunde hafva sin nödtorftiga utkomst och ej en gång kunde
försälja det kvantum sädesbrännvin, som de efter skedd taxering till 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
