Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stank och osund luft, föranledande sjukdomar. Kling föreslog vid sy
lie-förrättningen, att till sjukrum för kvinnorna borde inredas »en
viktualie-bod», som aldrig såsom sådan användts utan af Bauer utan befogenhet
brukades till skräpkammare. Tålde grunden en öfverbyggnad å
gårds-stenhuset, kunde i denna nya våning karlar och gossar förvaras och
så skiljas från kvinnorna.
Beträlfande aflöningsstaten ansåg Kling, att vakt- och spinnmästaren,
som i en person utgjorde hela bevakningspersonalen, förtjänade
lönetill-ökning; någon särskild karl af stadens vakt, såsom i Stockholms
spinnhus skedde, hade aldrig här nyttjats, och förslag härom afstyrkte Kling.
I en af sagde vaktmästare ingifven böneskrift om löneförbättring säger
han sig hafva måst antaga sin son sig till hjälp, då han ej kunnat
ensam räcka till, »helst en stor del af fångarne, i synnerhet bland karlarne,
nu till antalet 13, äro nog oregerliga och för en omöjliga att kunna
styra eller sköta». Prästen hade 150 dir krut om året, då mera lika med
8 rdlr 16 sk:r, således 3 öre kmt för hvar predikan, samt för allting
annat ingenting; äfven han hade begärt lönetillökning till 50 rdlr,
hvilket vid synen ansetts billigt, dock med tillägg, att han då borde
hvar söndags e. m. hålla gudstjänst eller förhör, dem föreståndarne »till
så mycket bättre eftertryck» själfva understundom borde bivista. Kling
tillstyrkte ock ifrågasatta lönetillökningen, »då Wallerius vore för sina
predikningar i fattighuset, dem mycket folk ifrån staden frekventerade,
och för sin exemplariska lefnad en allmänt älskad man, gjorde inga
pretentioner, utan visade sig nöjd med sin ringa lott, skötte sina sysslor
troligen, kvarom föreståndarne gåfvo honom, äfven i anseende till
spinnhuset, hederligt vittnesbörd». Hvad slutligen anginge fältskären, som ej
hade medicinska kunskaper och ej bekymrade sig om fångarnes vård på
annat sätt, än att han gifvit dem något plåster o. s. v., ansåg Kling,
att då fångarnes sjukdomar mest bestode i skörbjugg, rötfebrar,
obstruktioner, lungsjukor och mera dylikt, stadsphysicus, d:r Gråberg borde
åläggas mot höjdt arfvode besörja deras hälsoskötsel.
Om arbetets tillräcklighet hyser Kling tvifvel. Rådman Busck hade
nog förklarat, att därför vore ingen fara; men, säger Kling, »som det
kan vara osäkert, om eller när herr rådmannen hinner till den tidpunkt,
att hans grofva kläden sökas med mera begärlighet än de, som kunna
annorstädes ifrån erhållas, så kunde hända, att arbetslöshet inträdde;
och då kollegium består fångarne två sk:r pr dag antingen de arbeta
litet eller mycket, skulle kunna hända, att publicum födde och lönte
folk för det de utöfvat laster och brott, utan att de gjorde staten något
gagn och än mindre därför kände något straff».
Äfven vid andra tillfällen göras anmärkningar mot dessa
spinnhusfångars flit. En af föreståndarne, fabrikör Floberg, förklarar vid
syne-protokollets justering å landskansliet den 26 aug. s. å., att de flesta
fångarne spunno blott 3 till 4 härfvor om dagen, som gjorde högst 2
sträng, ehuru de borde spinna 21/2 och därtill af fabrikören erhölle 7
styfver strängen; och af kommersekollegii revisionskontor uppgifves i
inlaga af den 28 april 1784, att då Stockholms spinnhusfångar, hvilka
1783 varit i medeltal 186 personer, tillverkat 55,556 sträng garn, så
hade däremot Göteborgs i medeltal 36 fångar, under samma år blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
