Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soner, som till och med förklarats icke skyldiga, kvarhållas i fängelse,
till dess de betalade vissa afgifter till fängelseföreståndare,
domstolstjänste-män eller andra vederbörande, han fann de förstnämnda lefva på dessa
afgifter eller på vinsten af de varor, kvilka de sålde till fångarne, han
fann jämväl på några ställen krogen använd till fängelse, samt
krog-och fängelseföreståndarskapet förenade hos en person. Sysslolöshet,
sjukdomar, sedligt fördärf fann han allestädes förhärskande; manliga och
kvinnliga fångar förvarades tillsammans, fängelserummen voro ofta
underjordiska, mörka, fuktiga, stinkande, fängelseföreståndarne sålde brännvin
och öl till fångarne, kvilka voro merendels vare sig förtryckta eller förvildade.
På vidsträckta resor i snart sagdt alla länder fann han i de flesta
fängelser likartade förhållanden råda. Där fång vårdsanstalter af ett
eller annat slag förefunnos i mera tillfredsställande skick såsom i
Holland och Schweiz samt somligstädes i Italien och Frankrike, hämtade
han bevis för sin öfvertygelse, att fängelseväsendet icke blott borde utan
ock verkligen kunde förbättras; där han fann dem usla, såsom i
Tyskland, Österrike, Spanien, Ryssland med flera andra länder, upptecknade
han lika troget som i förra fallet sina iakttagelser, kvilka han sedan
offentliggjorde i skrifter, som blefvo spridda och lästa öfver hela världen
och i kvilka han påpekade de reformer, kvilka han ansåg inom
fängelseväsendet erforderliga. Fångarnes särskiljande efter kön och
beskaffenhet, deras sysselsättande med nyttigt arbete, deras anförtroende åt
tjänstemän med egenskaper motsvarande det viktiga kall, dem uppdragits,
förbud mot krögeri inom fängelserna och anordnandet af en verksam
undervisning och själavård för fångarne — se där hufvuddragen af hvad han
i kristendomens och humanitetens namn, till fromma för dem, »som voro
i käktelse», fordrade af hvarje folk med känsla för sitt kristna namn
eller åtminstone sin kristna odlings förpliktelser!
Och tiden var mogen för de kräfda reformerna. Nya idéer bröto
sig fram på alla håll. Högt uppburna män, filosofer och rättslärda,
behandlade i skilda länder de alltmera samhällsviktiga frågorna om
brott och straff samt därmed i sammanhang stående uppgifter;
proklamerandet af något, som, oberoende af yttre ställning, gunst eller makt,
kallades mänskliga rättigheter, kunde icke lämna därhän ens den rätt,
på hvilken de, som kränkt rätten, kunde göra anspråk. Och där man,
utan större kännedom om tänkarnes slutledningar, dock ägde i behåll
någon känsla för, någon tro på det allmänna brödraskap, som den kristna
lärans målsmän så länge och så fruktlöst förkunnat, måste man ju ock
säga sig, att detta brödraskap med däraf följande förpliktelser måste
omfatta ej blott de rättfärdiga utan ock »publikaner och syndare».
Man frågade sig icke utan blygsel, huru man kunnat så länge göra sig
blind härför.
Med ädel följdriktighet visade sig de nordamerikanska fristaterna
erkänna äfven den brottsliges och fallnes människorätt; och med detta
erkännande gafs ock ny lifskraft åt den förbättringstanke, som efter i
de flesta länder så svårt misslyckade försök att något åstadkomma,
utmärglad och ringaktad, nästan öfverallt sedermera lämnats därhän.
Nu höjer den sig på nytt; och det ena folket, den ena staten efter den
andra gör den åter till föremål för begrundande och praktisk tillämpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
