Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat rum än arresterna i andra tornet, »hvarest nedriga förbrytare
och förvunna missdådare» vanligen inneslötos. Tre eller fyra rum
behöfdes därför till de redan befintliga men kunde ej åstadkommas
om icke vid uppbyggande af nu felande norra flygeln af slottet. Länets
stadshäkten voro i försvarligt stånd.
Från Södermanlands län insände dess landshöfding Samuel
Gvllen-adler ett besiktningsprotokoll öfver slottshäktet i Nyköping, af hvilket
inhämtas, att fångruinmen därstädes voro, inberäknadt den s. k.
sakristian, till antalet 6, men i allmänhet bristfälliga eller förfallna, hvadan
förslag om deras iständsättande bifogades. I Strängnäs funnos tvä
arrestrum, det ena i godt stånd, det andra vid jorden utan golf och
eldstad; i Trosa fanns ett, hvars nödvändiga förbättring dock föll sig
svår för stadens invånare, hvilka begärde att få på sin bekostnad till
skjuts och förplägning afföra stadens fångar till slottshäktet; i
Tors-hälla hade man tvä rum och ett under dessa beläget hvalf, hvilket
senare dock ej på flera år nyttjats. Af Eskilstunas trenne arrestrum
var blott ett under vintertiden brukbart; Nyköpings voro lika många,
alla brukbara. I Hölebo härad var tingshäktet »alldeles förfallet»; i
Rönö härad och Svärdsbro gästgifvargård var häktet inrättadt »under
västra änden af tingsbyggningen som en källare med hvalf och
försvarliga stenmurar på sidorna samt ett litet fönster på gafveln ofvanför
dörren utan eldstad»; i Jönåkers härad var häktet nybyggdt ofvan
jord och i godt skick; i Oppunda vid Stensjö gästgifvaregård bestod
häktet af en källare under tingshuset, 6 alnar lång, 6 alnar bred och
31/2 alnar hög, med allenast två små gluggar på östra gafveln för
dagsljuset, med ingång genom en fäll-lucka i förstugan med utan)ås, utan
eldstad; och uppgafs, att fängarne vintertiden ej här brukade förvaras
utan i kronobetjäningens hemvist. I Villåttinge fanns ett litet och lågt
arrestrum pä vinden i tingshuset. 1 Öster- och Väster-Rekarne funnos
två fängelserum utan fönster, golf och eldstad under tingshuset; i Åkers
och Daga härad funnes intet häkte, och i Selebo fanns ett rum i det
1770 uppbyggda tingshuset, dock utan eldstad, »till förekommande af
eldsvåda». Gyllenadler slutar sin framställning med en hemställan om
förbud för att hålla flera än 4—5 fångar i ett rum och att
sammanblanda grofva missdådare med andra, hvarjämte han föreslår höj dt
dagtraktamente och ökade medikamentsmedel.
• •
I Örebro slott, inberättar därvarande landshöfdingen baron C. D.
Hamilton, fanns länshäktet inrymdt; det bestod af trenne hvälfda rum
med spisar, hvilka icke kunde uppvärmas men rökte in, hvadan rummen
voro nedsvärtade och ohyggliga för ögat; de gallerförsedda fönstren och
dörrarnas lås och reglar gjorde dem dock fullt säkra, därest ej vaktens
uppenbara vårdslöshet mellankomme. Örebro stadshäkte utgjordes af
stadens s. k. corps de garde eller vaktrum men anlitades ej för
egentligt fångförvar. Stadshäktet i A sker sund vore i godt skick. Nora
stadshäkte1 vore däremot af »usel» beskaffenhet, »en vanheder för
1 Af k. br. 15 febr. 1803 finner man, att i Nora jämväl fanns ett kronofängelse,
vid hvilket kronan bestod lön för en vaktknekt. Agde detta häkte någon annan lokal
än stadshäktets? Vi kunna ej besvara frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
