Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att deras beskaffenhet brukade åstadkomma sjukdomar hos där
förvarade brottslingar. Det femte rummet, afsedt för »lös hägtare», var
i godt stånd. Sjette och sjunde rummen, afsedda till beredelserum för
dödsfångar, lågo likasom det åttonde för vatten- och brödfångar och det
nionde »för bättre folk» inom slottsborggården och befunnos i olika
afseenden bristfälliga. Fängelserummet i stockhuset vid Västre port,
rymmande 20 personer, hade två rader »öfver hvarannan gjorda lafvar»
men endast ett fönster, 9 tum i fyrkant, hvadan rummet var nästan
mörkt; på dörren var väl anbragt ett hål af liknande storlek, försedt
med järnkors, men utan glas, hvadan det vid inträffande köld och svår
väderlek måste igenstoppas med trasor eller halm och införskaffade då
ingen dager. Golfvet var satt med gråsten, »som förmodeligen», heter
det, »är för uslingarne ganska ohälsosamt, helst vid väderskiften, då
all sten utom kylan gärna fuktar». Fängelserummet i cavailleren vid
Skeppsbroport nyttjades nu för kalkupplag. Behofvet af »väderväxlare»
å någon ruta på fängelsefönstren och särskildt sjukrum för fångarne
påpekas. De tre rummen i stadshäktena uti Kabnar och Västervik
lämnades utan anmärkning; i Virnmerby var af två det ena rummet
mörkt; men då det likväl ägde »en glugg utåt gatan, som när så
tarfva-des, gåfve nödig luft i rummet», ansåg magistraten häktet vara
försvarligt, helst ingen klagan försports »öfver osund luft eller ohyggelig
medfart». De flesta häradshäktena voro, såsom under senare åren nybyggda,
i godt skick. Blott inom Sefvede och Aspelands härad var för-
hållandet annorlunda. Kronofogden i orten anmärker dock, att
häradshäktena ej begagnades annat än vid tingen, som räckte 2—3 dagar,
under hvilka fången ofta »härbergerades i bondens egen stuga och
fastsmiddes vid väggen».
Rätt egendomlig är beskrifningen på Tunaläns häradshäkte. Det
var uppbyggdt 1796 på en tillräckligt hög stenfot, 10 alnar långt och
8 alnar hredt inom knutar samt 6 alnar högt på långväggarna, »så
in-delt, att endast en dörr är på ena gafveln, därinom ett litet rum med
spisel för fångvaktaren samt därifrån trappgång upp till öfre rummet,
och det öfriga huset indelt uti 2:e rum, med öppning till bägge från
öfre rummet, samt lös trappa, som kan upptagas, sedan fångarne uti
nedre rummet blifvit nedsläppta, och öppningen försedd med duktiga
lämmar eller luckor, gångjärn och låsar samt golf och mellanbotten
uti rummet af goda plankor inhuggna uti väggarna». Det är, som
man ser, den urgamla »skemman» i en moderniserad gestalt!
För egen del inskränker sig landshöfdingen M. Ankarsvärd till att,
med insändande af vederbörande besiktningsinstrument och yttranden,
»tillkännagifva den nöd och uselhet, hvaruti», säger han, »fångarne på
slottet icke sällan befinnas vintertiden, dymedelst att dem ingen ved till
fängelserummens uppvärmande bestås, hvarigenom mångens hälsa för
hela öfriga lifstiden blifvit fördärfvad».
Landshöfdingen å Gotland, S. von Rajalin, meddelar om det på
1760-talet uppbyggda, öster om södra tullporten utmed stadsmuren och
tornet Kejsaren belägna länsfängelset i Visby, att dess fyra rum ligga
mycket lågt, äro kalla och mörka samt fängelsegården liten och
innesluten af höga murar. Stadens häkte innehöll, enligt vidfogadt besikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
