Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däraf 1/5 borde tillgodokomina de senare. Första punkten bifölls
emellertid med 34 ja mot 17 nej. Vid den punkt, som rörde uppbyggandet
af ett straffängelse efter pennsylvaniametoden, uppstod ny liflig
diskussion, därunder Schartau understödd af flera andra yrkade bifall men
Lagergren och Petré afslag, den senare under förklaring, att lian skulle
anse sig »exalterad», om han lämnade bifall till sagda punkt.
Öfver-läggningen uttänjdes till aftonsammanträdet, därvid Lagergren fortfarande
dref sin åsikt, att fästningsstraff i cell strede mot svensk lag, under
det Ekholm förnekade, det någon dömdes till arbete i ensamhet eller i
sällskap; vid företagen votering afslogs punkten med 19 nej mot 16 ja
— siffror, hvilka framkallade dels den anmärkningen, att då i
förmiddagens plenum 51 röster afgifvits, nu endast 36 deltagit i voteringen,
utan att man kände de bortovarandes förfall, dels ock den erinran att
ehuru allmänna besvärs- och ekonomiutskottet handlagt detta ärende,
blott 2 af ståndets 12 ledamöter i nämnda utskott nu vid afgörandet
varit tillstädes.
Vid votering i förstärkt statsutskott den 1 juni rörande det sålunda
af borgar- och bondestånden afslagna men af adeln och prästeståndet
bifallna anslag till ett straffängelse efter pennsylvaniasystemet, vägrades
anslaget med 74 nej mot 45 ja.
Såsom synes, kan man dock icke lägga vare sig de konservativa
eller de liberala till last eller förtjänst utfallet af frågan. IIvad som
genomfördes hade för sin framgång att tacka krafter från båda sidorna;
livad som föll, undergräfdes med lika ifver af män från skilda partier.
Men såsom den betydelsefullaste kraften för reformens främjande
framstår dock otvetydigt den behjärtade furste, som utan hänsyn till
personliga obehag gjort frågan till sin egen, brutit väg för den genom alla
hinder och under de i politiskt afseende ogynnsammaste förhållanden
genom sin aktningsbjudande auktoritet tillvunnit den en under så lång
tid förgäfves åtrådd framgång. Han blef därmed ock svenska
fångvårdens egentlige reformator, hans »gula bok» dess reformationsurkund.
Med riksdagens skrifvelse i ärendet den 5 juni 1841 var ock
cellsystemet erkändt såsom grunden för Sveriges fångvård.
Rannsaknings-fångar och de, som på högst två år ådömts fästning eller
fästnings-arbete, hade förklarats böra i enrum undergå sitt straff. Systemets
vidare tillämpning hade väl för tillfället afvisats; men man hade gjort
det endast under afvaktan på ändrade strafflagar och ökad erfarenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
