Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan genom k. brefvet den 28 okt. 1830 hade väl bestämts, att
från och med 1831 fästningsfängelsernas förvaltning i hvad angick där
inneslutna fångars underhåll, beklädnad, kok- och matkärl, ved, lyshållning
och förvaringsrum, där ej dessa utgjorde delar af fästningsverken, skulle
öfvertagas af styrelsen, som ock i instruktionen af den 7 mars 1835
fick denna utvidgning af sin myndighet ytterligare bestyrkt. Men det
nya ämbetsverkets handlingsfrihet, var icke för ty mycket fjättrad. Öfver
fångarne själfva, deras behandling och användning rådde ju
fästnings-befäl och krigskollegium. Inom kort fann sig ock styrelsen nödsakad
att i detta afseende göra anmälan hos regeringen, med anhållan om
sådana bestämmelser, som undanröjde den ovisshet och de svårigheter,
med hvilka styrelsens utöfning af sin ämbetsmyndighet vore förenad.
Och i k. brefvet den 22 jan. 1839 blef ock fastställdt, att
öfverinseen-det och tillsynen öfver kommendanterna å ifrågavarande fästningar
samt underlydande dädanefter skulle tillkomma styrelsen ej mindre i
hvad anginge sättet för fångarnes bevakning och i förening därmed
vidtagna försiktighetsmått, med rätt därvid för styrelsen att lämna
föreskrifter i ämnet, erhålla rapporter om ry reningsförsök och
oordningar af svårare beskaffenhet samt att låta i behörig ordning beifra
visad underlåtenhet i ämbetsåligganden vid fångvården, än äfven uti
allt, som rörde ordningens och disciplinens handhafvande bland dessa
fångar samt föreskrifters meddelande för deras behandling. Vidare
medgafs styrelsen rätt att inom fästningarna föranstalta om särskilda
arbetsrums inrättande för sådana fångar, som ägde färdighet i
handa-slöjder, därvid dock borde tillses, att fånge ej erhölle större andel af
arbetsförtjänst än som motsvarade förtjänst i arbetsskilling och
där-uti medgifven tillökning. Därjämte förordnades genom k. brefvet den
23 nov. 1841, att hela förvaltningen af de för fångars vård och
underhåll anslagna och erforderliga medel skulle öfvertagas af styrelsen, å
hvilken jämväl öfverflyttades kammarkollegii befattning dels med
läns-fängelsefångarnes förseende med bröd, dels ock, genom ett k. bref den
30 nov. s. å., med frågor om reparation och nybyggnad af dessa
fängelser. Med år 1842 blef sålunda ock fästningsfängelset i Karlskrona
underlagdt styrelsen. Men huru litet denna i grunden fattat sin
uppgift, ådagalades på det mest förvånande sätt i det förslag, densamma
den 28 aug. 1846 afgaf till K. Maj:t om utfärdande af provisoriskt
reglemente för de nya länsfängelserna, af hvilka de i Stockholm,
Linköping och Kristianstad då skulle tagas i användning. Styrelsen
föreslog nämligen däri, att K. Maj:t måtte anförtro rätten att antaga
direktör och vaktbetjäning åt länsstyrelserna, hvarjämte såsom aflöning
åt direktör föreslogs husrum, ved och ljus samt ett årligt arfvode at 500
rdr b:ko och åt betjäningen, som vid hvart af sagda fängelser borde
bestå af 6 vaktknektar och 1 vaktkvinna, husrum, ved och beklädnad samt
årlig lön af 133 rdr 16 sk. b:ko. därvid dock beträffande vaktkvinnan ett
inskjutet »högst» antydde möjligheten af ännu lägre aflöning för henne.
Hade detta förslag vunnit godkännande, skulle därmed ock hvarje
höjning af Sveriges fångvård hafva blifvit för lång tid omöjliggjord.
Den låga aflöningen skulle hafva tillfört fångvården helt andra krafter
än dem, som verkligen behöfts; och genom rätten för länsstyrelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
