Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medlen räckte ej till; de partiella förbättringar, som än här, än där
vidtogos, voro snart åter tillintetgjorda af den flod, som med ständigt
nya vågsvall ökade öfversvämningen inom landets alla fängelser. Att
under dylika förhållanden åstadkomma någon verklig fångvård därinom
var ju omöjligt.
Men med desto djupare tillfredsställelse torde den styrelse, som
dock kände fångvården såsom sitt mål, sin uppgift, hafva emottagit det
kungl. bref af den 14 augusti 1841, hvaruti styrelsen officiellt
underrättades om riksdagens beslut i fråga om fängelsereformen och de anslag,
som därför ställts till regeringens förfogande.
I samma bref meddelade K. Maj:t, att då åt en den 30 mars s. å.
tillsatt lagberedning uppdragits afgifva, förslag till de förändringar i
fängelsesystemet, som med ett nytt lagverk måste införas, tills vidare
finge anstå med definitivt beslut om allmänna inrättningen af rikets
fängelser, samt att först i sammanhang därmed komme att behandlas
hvad styrelsen föreslagit rörande anvisande af särskild straffanstalt för
barn och yngre förbrytare likasom annan dylik för militärförbrytelser;
men då alla redan öfverensstämde i åsikten, det rannsakningshäkten
borde inrättas efter cellsystemet, och det egentligen vore för
rannsak-ningsfångar och sådana, som blifvit dömda till repressiv bestraffning
inom fängelserna på kort tid, som länshäktena då användes och efter
all sannolikhet allt framgent komme att användas, förordnades
generaldirektören Livijn och majoren vid ingeniörkåren C. F. Hjelm att
oför-töfvadt besöka de orter, där behofvet af länshäktenas förbättrande vore
störst och hvilka uppgifvits vara Gäfle, Linköping, Kristianstad och
Karlstad, samt uppgöra ritningar och kostnadsförslag till länshäkten
efter cellsystemet i 4—6 af sådana länsresidensstäder, som låge på det
afstånd från hvarandra, att någon prisstegring ej kunde föranledas »af
liktidigt företagen byggnad»; hvarefter Hjelm borde besöka Hamburg,
Belgien och Paris för att studera fängelsearkitekturen och de
förbättringar, som beträffande uppvärmning, luftväxling och renhållning
därstädes tillämpats.
Jämte flera andra bestämmanden i fråga om de blifvande
länsfängel-serna meddelade K. Maj:t vidare sitt genom särskild kungörelse
till-kännagifna förbud för uppförande af stads- eller häradsfängelse, förrän
ritning därtill, efter fångvårdsstyrelsens och öfverintendentsämbetets
hörande, blifvit af regeringen fastställd. Och föreskref K. Maj:t vidare
i bref af den 14 dec. s. å., det Stockholms länshäkte borde snarast
möjligt afskiljas från de under öfverstätbållareämbetets tillsyn ställda häkten
— en åtgärd, som afsåg att göra Smedjegård shäktet till ensamt
Stockholms läns fängelse — samt att generaldirektören Livijn och majoren
Hjelm genast borde uppgöra förslag till ombyggnad af det sistnämnda.
Det skulle föra oss för långt, om vi sökte i hvarje enskildhet följa
förhandlingarna och gången af det omfattande och storartade arbete,
som i fullföljd af dessa och efterföljande beslut från sagda tid
pånytt-födde Sveriges fängelseväsen och fångvård. Vi inskränka oss därför till
påvisandet af hufvuddragen i detta ännu icke fullt afslutade
reformarbete, hvars betydelse för landet torde hafva varit större, än hvad
man kanske i allmänhet håller före.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
