Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Resa till Köpenhamn och Sverge. — Svenska Literatursällskapets pris. — Giftermål. — «Hårda tider». — «Fyra dramatiska småstycken». — Vistelse i hemlandet. — «Unga år». — «Uramo torp». — Tavaststjerna presenteras i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit utsatt för orättvisa och missförstånd och svarade med
en längre, mycket väl skrifven artikel i nästa häfte af Finsk
Tidskrift, specielt på Gråstens recension. Efter att hafva
konstaterat hurusom hans bok haft oturen att «stöta på
oviljas hos föredragaren vid Svenska literatursällskapets
årsfest och hos recensenten i tidskriften hvilken senare
levererat så godt som ett åtal mot honom, samt antydt att han
ville genom ett själfförsvar ställa sitt arbete i en mer rent
skönliterär dager, säger Tavaststjerna:
«Det förefaller mig af de båda herrarnas uppträdande som
skulle mitt egentliga brott bestätt i att jag stält upp handlingen
i min roman mot bakgrunden af det senaste stora nödår, som
öfvergått vårt land. Om jag rätt förstått hr Elfving, bli de rent
mänskliga konflikterna i romanen därigenom «ett tarfligt lättsinne»,
oaktadt dylika konflikter i vanlig skönliteratur duga mer än väl.
Enligt hr Gråsten åter blir min uppgift därigenom genast så
•monumental», att hans granskning går ut på att bevisa min
bristande samvetsgrannhet och pietet för det stora ämnet.
Jag vill våga en mycket naiv fråga: är det då så förfärligt
farligt att förlägga en alldaglig roman i miliön af de hårda tider,
som så ofta förekomma i vårt land? Herrarnas svar är ett
hög-ljudt ja! Ännu ett lika naivt spörsmål: kan det vara ett brott,
särskildt ett literärt, att se på dessa hårda tider från de af dem
oberörda, förmögna klassernas ståndpunkt? Återigen påstår hr
Gråsten med hela tyngden af sin nyss förvärfvade auktoritet att
detta är bokens stora fel.
Men nu består likväl originaliteten och själfständigheten
hos min bok endast i denna ståndpunkt Det är med full afsikt
jag undvikit att göra en dålig kopia af Saarijärvi-bonden Paavo;
han är odödliggjord med färger, hvilka jag icke vill sträcka mig
utmärkelsen att bli Dämd i sammanhang med våra stora skalder — affordra
Er en förklaring af Ert offentliga uttryck att mitt sätt att behandla nöden som
statläge till handlingen i en roman är ett »tarfligt lättsinne».
Det literatursällskap Ni stämplade mig för, har nyligen välvilligt
under-stBdt mitt skrifts tälleri med sitt pris, hvarför jag har svårare att fatta logiken
i dess handling och Edra ord. Uttrycket förefaller mig — och många andra
med mig, tror jag — långt mera taktlöst än karaktäriserande, och när det
utslungats från en universitetskateder vid en solenell fest, kan man med fog
tillämpa Edra ord om mig på Er själf, som så fullkomligt utan en skymt af
motivering med ofelbar akademism dömer min person i stället för mina arbeten.
Jag kunde kalla Edra väl valda ord vid ett mycket betecknande namn,
men äfven nomina appellativa sunt odiosa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
