Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligtvis kunde utan att väcka alltför stort
uppseende och var vid hvarje tillfälle
en trogen passupp.
När jag nu tänker på allt detta, ser
jag det i ett annat ljus, men då var
jag en oerfaren flicka, som kände
stolthet öfver att ha ’lagt någon för mina
fötter’.
Och så var han — ja, sanningen
måste fram för dig, min lilla oskyldiga
bok! — han var — löjtnant, och han
har sin uniform så öfverdådigt vackert.
Jag mins första gången jag träffade
honom, när han steg fram rak, axelbred
och ståtlig, samt bad att bli presenterad.
De andra herrarna i sina svarta frackar
sågo så malätna ut i jämförelse med
denne unge, rödkindade och klarögde
jätte, klädd i blått och guld. Och när
han sedan bjöd upp mig till en vals
och vi blandade oss i vimlet, tycktes
han mig icke dansa, nej, han tog långa
steg, som om han sprungit fram, dock
alltid i takt, stannade étt ögonblick och
tog åter ett långt, spänstigt språng, så
att det susade omkring mig, medan hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
