Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan tycktes böja sig ned mot eller
knäfalla på golfvet.
En stund rådde tystnad, men så
hördes kväfda ljud och snyftningar.
Jag smög mig upp från bädden och
lyssnade vid dörren.
Det var Karls röst!
Men han ropade icke på mig; han
talade, som om han trott, att jag sof,
och jag kunde endast urskilja hans
veka, bedjande:
— Gunhild — Gunhild!
Så raglade han bort.
Knappt hade han aflägsnat sig, förrän
jag föll i den hejdlösaste gråt. Hade
jag dock icke orätt? Var det ej
skammen allena, som bundit hans tunga?
Om han också ljugit för min förste
läkare, hade han väl därför med berådt
mod störtat mig i detta elände? Månne
ej okunnighet och ungdomlig
obetänk-samhet buro största skulden? Är
vållad ofärd velad ofärd?
Den natten smälte mitt hat bort, men
det kom ingen kärlek i stället. —
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
