Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru med motvilja, måste jag
underkasta mig det nödvändiga, och han
lyfte mig upp, som om jag varit ett
knyte, och gick med försiktighet ett par
steg framåt. Men så började jag tänka
på det nyss timade missödet och greps
då af en kittlande lust att skratta. Först
fnittrade jag till litet, men snart tog mig
skrattlusten så helt och hållet, att jag tror,
jag aldrig förr skrattat så mycket.
Men då bar sig Erland lömskt åt.
Han sade helt hastigt:
— Om du inte ligger stilla, medan
jag bär dig, utan skrattar så där, så
kysser jag dig!
Och nästan innan jag hört hvad han
sade, hade han kysst mig, så att jag
kände, hur det fina fjunet smekte mitt
skinn. Det var verkligen lömskt, för
om han endast gifvit mig ett ögonblicks
betänketid, hade jag naturligtvis genast
slutat skratta.
Nu blef jag riktigt ond. Jag slog
honom i ansiktet och sökte slita mig
lös af fruktan för vidare eventualiteter,
men han höll mig säkert — hvad han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
