Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Älskar du mig då ej, frågade
han.
- Nej- ljög jag.
Då sjönk han ned mot stenen, där
han nyss suttit, och gömde ansiktet i
sina händer.
Jag ville skynda fram till honom,
men jag hade ej rätt därtill.
Han grät icke. Jag satt kvar och
väntade. Hvad skulle jag väl säga, som
icke hotade att förneka min lögn1?
Ty nu brusade och sjöd kärleken
inom mig: endast en gång i dina
armar, endast en gång dina smekningar,
endast en gång dina kyssar!
Han reste sig långsamt upp och sade
hårdt:
/ — Du har lekt med mig, Gunhild,
och du trodde kanhända, att jag var
ett* barn, som leker hvarje lek. Men
mins, att medan du i din behagsjuka
njöt af att vinna en beundrare, bygdes
hos mig upp den allsmäktiga kärlekens
altare. Du har skändat det med dina
låga konster och du har gifvit mig ett
sår, som aldrig skall upphöra att blöda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
