Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läran. Den lilla kyrkan vid Long Lake befanns snart för liten
och otillräcklig att rymma alla de åhörare, som där samlades
för att höra evangelium predikas. 1857 beslöts att en ny och
större kyrka skulle byggas på ett mera centralt beläget ställe.
Antalet familjer som då tillhörde den Svensk Lutherska kyrkan
utgjorde 28. Då de flesta nykomlingarne hade bosatt sig i town
32, beslöts att den nya kyrkan skulle förläggas längre i norr.
Den började byggas under samma år, eller 1857, men blev ej
fullständigt färdig och inredd förr än 1863. Kyrkan, som bygdes
utan torn, är 48 fot lång, 32 fot bred samt 16 fot hög på
jemnväggarna. Den var invändigt brädfodrad men omålad med
undantag af predikstol och altarring. Kostnaden för kyrkobygnaden
belöpte sig till omkring $1,400.
Af sockenstämmeprotokollet för den 18 Januari 1859, finna
vi att pastor J. P. C. Boreen då fungerade som ordförande. Om
denne Boreen var bosatt inom settlementet eller om han var
församlingens ordinarie pastor, hafva vi ej kunnat erhålla några
upplysningar. Den första lutherska prest, som var bosatt
härstädes, var Johan Pehrson, hvilken bestred själsvården inom
församlingen från 1860 till 1863. Pastor Pehrson plägade ofta
besöka och hålla gudstjenst för de svenska lutherska settlarne i
Afton i södra delen af Washington county. Vid denna tid höra
vi talas om den första svensk inom settlementet, som innehade
någon “office.” Det var A. P. Jönson, hvilken 1860 blef vald
till supervisor. Denna befattning innehades sedermera i flera år
af Johan Svenson vid Goose Lake.
När det stora amerikanska inbördeskriget utbröt 1861 och den
ädle president Lincoln kallade Nordens befolkning till vapen,
för att försvara folkfriheten och Unionens bestånd, voro de här
bosatta svenskarne ej sena att efterkomma kallelsen. Härstammande
från ett folk, som för århundraden sedan under Gustafvers
och Carlars ledning med sitt blod vattnade Tysklands och Polens
jord för frihet och själfständighet, skyndade de att samlas under
sitt nya fosterlands fanor, för att kämpa for en ädel sak. Bland
de af våra landsmän, som först skyndade till kampen och offrade
sina lif för landets väl, nämnes Håkan Olson, Schärqvist, Ericson,
Nils Nilson, Johan Carlson, Peter Nilson, Sven Anderson i Vasa
och Peter Anderson Bony m. fl. Inalles skall det hafva varit af
svenskar och andra nationer, som utgingo från settlementet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
