Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benämnas i Vinlandssagorna “hveiti” ocli “mösurr.”
Drufvor nämnas ej, men man har såsom sådana velat
tolka “vinberjtim, ” hvilka förekommo i sådan
ymnighet, att Lejf däraf tog anledning till koloniens
benämnande “Vinland det goda.” De, som tolkat
detta ord som liktydigt med vindrufvor, hafva
förklarat de båda andra växterna såsom, resp., vildris
(Zizania) och lönn (Acer).
Emellertid förekomma hvarjehanda uppgifter i
Vinlandssagorna, som bestämdt motsäga antagandet,
att kolonien legat sydligare än uppe på kusten af
Labrador. De infödingar, af kolonisterna kallade
“skrälingar,” som tidt och ofta besökte dem, och
detta ej blott en och en utan ofta i stort antal,
beskrifvas på ett sätt, som utesluter möjligheten att
de kunnat vara annat än eskimåer. Dessas lefnadssätt,
vapen och redskap äro helt och hållet lämpade
för naturförhållandena i arktiska trakter, och ingen
grund som helst finnes för antagandet, att de
någonsin uppehållit sig sydligare än på kusten af
Labrador. Vidare heter det i Flatöbokens “Grönlandinga
Dattr,” rörande kolonisternas resor till Grönland:
Deras båtakter var fylld med vinbär; en bållast af
virke togs ombord, och på våren seglade de åstad.”
— Drufvor kunna ej insamlas på våren, och om de
samlats på hösten, hade det helt säkert varit omöjligt
för kolonisterna att bevara dem ända till nästa
vår.
Professor Fernald erbjuder en annan tolkning,
grundad på hans nyligen företagna grundliga
växtgeografiska studier af hela kuststräckan från New
England norrut till långt upp i Labrador. I Labrador
finnes hvarken vin, vildris eller lönn, men
däremot tre andra växtarter, hvilka passa bra mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
