Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ångaren Oscar Dicksons färd till Jenisej 1880, af W. Fraser - 4. Nadym—Obdorsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yrkanden hela dagen. Vi hade inga penningar, men framtogo våra.
få värdesaker för att gifva dem i pant. Slutligen måste vi hota
dem med myndigheterna, och då först beqvämade de sig till att
mottaga 10 rubel i förskott, mot löfte att bekomma de andra i Obdorsk.
Vi fingo således redan här en förkänning af att vi nalkades
civilisationen! Köpman Cholins bror och vi kunde afresa vid middagstiden
den 27 med vårt tredje, mindre tillmötesgående samojedsällskap och
åkte oupphörligen i sträck utom om natten, då vi lågo i ett stort tält
Vi anlände den 28 dec. på qvällen till Obdorsk, det samojediska
Sale-Garde. Obdorsk, beläget vid Obflodens utflöde i viken af samma
namn, är den första stad i dessa trakter. Den eger handelsmän,
kyrka och pop, fogde eller starost och omkring 700 invånare. Här
hålles en årlig marknad, som varar från den 15 dec. till den 15 jan.
(nya stilen); också hade många samojeder med sina tält och renar
slagit sig ned omkring staden. Ett mindre välkommet sällskap var
de kringstrykande vargarne. I Obdorsk kör man med hundar, äfven
sågo vi några långraggiga hästar af ruskigt utseende, men af äkta
sibirisk styrka och uthållighet. Som här ej finnes något hotell, togo
vi in hos en köpman Tjoriloff. Vi sågo oss i en spegel, som var
att tillgå. Vårt skägg och hår hade växt, så att blott näsan syntes.
På sjuttio dygn hade vi ej ömsat skjorta eller tvättat oss, våra
händer voro nästan svarta. Dock vågade vi ännu ej gå i badet för
köldens skull. Starosten infann sig för att visera våra pass ; mitt
isynnerhet beundrades, emedan det var så grannt i jemförelse med de
andras ryska. Äfven popen besökte hr Sibiriakoff och fick af honom
enligt rika ryssars sed 500 rubel till att uppbygga en träkyrka. Af
en jude erhöllos till 40 procent nödiga penningemedel, hvilka skulle
återbetalas i första bank.
De dagar, som vi här tillbragte, och de flesta penningarne
användes till att utrusta tvenne expeditioner till den på fartygen
qvarlemnade besättningen i Gydaviken. Vårtiden i mars och april är
den värsta skörbjuggstiden, och våra skeppskamrater kunde icke
använda samojedernas osvikliga läkemedel däremot, att äta råa kråkor,
enär sådane icke finnas vid denna polhöjd. Den ena, snabbare
expeditionen, försedd med den oundgängligaste provianten och passande
drägter för 25 man, skulle afresa genast och åtog sig, då den ej
behöfde föra renhjord, att vara framme på 20 à 25 dagar. Den andra,
större expeditionen anfördes af en ung ryss, Ivanov, som erhöll i
uppdrag att värfva nödiga samojeder och att äfven invänta vårt gamla
samojedsällskap, för att få dem till vägvisare öfver tundran. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
