Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ångaren Oscar Dicksons sibiriska resa 1880—1881, af P. Johnsen - 1. På Kara-hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är klart att ett farvatten, som länge gått och gällt för att
vara otillgängligt för all navigation, verkligen skall erbjuda densamma
åtskilliga svårigheter. Orsaken härtill ligger däruti, att vindarne
härstädes ej blott tvinga till kryssning, utan förnämligast medföra
hindrande ismassor. Syden och sydosten, understödda af den i samma
riktning gående strömsättningen, drifva undan isen mot öppna
oceanen eller Novaja Semljas nordliga delar och blotta de öster ut
liggande kusterna. Nu herska under aug. månad temligen afgjordt
sydvindar, hvadan en segling på Karahafvet är förmånligast vid denna
tid. Men i sept. är vinden så variabel, att den, och följaktligen också
isen, kan förändra sin kosa på ett enda dygn. Det är denna hastiga
och af inga regler bundna nyckfullhet, som ofta gör seglatsen i sept.
till en lyckträff. Att saken dock ej är så äfventyrlig, som man en
lång tid antagit, synes af de senare årens erfarenhet. År 1875 gick
Pröven öfver Jugorsundet och en del af Karahafvet, därpå ett stycke
uppefter Jalmalkusten norr om Beliön till Jenisejmynningen. År
1876 passerade Ymer genom Matotschkin Schar i en lång sydlig:
båge längs efter kusterna ungefär samma väg. År 1877 kunde man
godt komma genom Jugor Schar och, åtminstone som det berättats
mig, in i Karahafvet. År 1878 hade i aug. Vega en lätt och isfri
passage. Men året 1879 tedde sig desto ogynnsammare. En hel
fångstflotta, som till större delen bestod af ångare, hindrades af isen att
ens hinna så långt som genom Jugorsundet. Samtidigt trängde dock
en seglare, Nordland, kapten M. Arnesen, genom Matotschkin Schar
fram till det s. k. hvalrossgrundet nordvest om Hvit-(Beli-)ön och
träffade vid återkomsten, som skedde i slutet af sept., ångfartyget
Louise, kapten Dalman, med två pråmar på släp vester om
Vaigatschön, hvilken ångare därefter gaf sig in genom den Kariska
porten och gjorde en alldeles obehindrad resa till Jenisej. Slutligen
år 1880 mötte vi med Oscar Dickson inga större svårigheter,
hvilket här nedan skall visas, åtminstone inga större än dem, som mötte
Vega 1878; och orsaken till vår långsamma öfverfart är att söka
dels i tidsutdrägten och den olämpligare årstiden, dels i hänsyn för
det tungt lastade fartyget med dess dyrbara förråd.
Af ofvan nämnda erfarenheter framgår följande. Vid
Jugorsundet är det af två vägar bäst, om icke oundgängligt, att icke välja
den, som går diagonalt öfver Karahafvet till Beliön, ty just där på
öppna sjön uppträda ismassorna, dit förda af vindarne från alla håll,
vare sig nordliga eller sydliga. Man väljer i stället att styra rak kurs
på Jalmallandet (ungefär längs 70° lat.) och följer sedan Jalmalkusten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
