- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 1 (1881) /
103

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin - - Företal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARTINS BE8A TILL SPETSBERGEN. 103

Af herr archiatern Linnæus, chemiæ och pharm. professoren
Wallerius, physices professoren Duræus samt bergmästaren, Kongl.
Vetenskaps Akademiens ledamot, herr Gronstedt, hvilken ock
anmodade mig att hitbringa hafsvatten, inhemtade jag åtskillige
instruktioner, och till mera efterrättelse begåfvades med biskopen
Pontoppi-dani beskrifning om Norge i 2:ne tomor.

Hela resan var gjord på 3 månader, och voro vi på 80 grader
polhöjd; men under denna tid fingo vi endast tvänne timmar vara
uppe på land, på några holmar, emellan 79 och 80 grader.

Det Svenska Grönländska compagniets skopp, som nu var ute
4:de resan, hade ingen fördel af hvalfiske-fångsten detta och
föregående året; men de tvänne näst derförut fångades det första fyra
och det andra en hvalfisk. Skulle man, efter andra nationers
exempel, förskaffa sig flera skepp, vore fångsten säkrare.

Det jag af min lilla erfarenhet kunnat inhämta, om fångsten
tros bli lycklig eller ej, vill jag här upgifva.

l:o) är hvalfiskens stora räddhåga orsaken, hvarföre han ej lätt
kan fångas; skeppen förökas årligou, och han har det af erfarenhet,
att det skall gälla hans lif. Engelsmännen, som sökt att i det högsta
forcera detta fiske, ha gjort försök att skjuta harpun med kanoner
m. m.

2:o) bör han unnas bland isen mellan 78:de och 79:de graden,
uti vester; ty det heter: vest is, bast is, och det derföre, att der äro
isfält, der hans föda, som är mollusci, medusæ, canceres (hvilka
holländarna kalla Garnaten) mast ha tid att alstras, och detta är äfven
den förnämsta orsak, som Zorgdrager i sin Grönländska Yisser1)
an-drager, och är han den bästa, som skrifvit om detta fänge.
Naturligt är, att som sådana kräk antingen vid lugnet utmed landet eller
ock bland isen helst kunna komma fort, följer ock, att om mycken
köld och storm är, så kan denna deras spis förskingras, som är så
tendre; och derföre måste hvalen söka sig före hvar han kan.

3:o) ,tillägges, att om vattnet syns vara tjockt och grumligt, så
uppehåller hvalen sig der; är det åter klart, så är intet tecken till
hval att finna.

’) Härmed afses hvalfångarekaptenen Corrielis Grysbertsz. Zorgdragers bok
»Bloeijende opkomst der aloude en hedendaagsche Groenlandsche visscherij»,
Amsterdam 1720, pä tyska öfversatt med titel »C. G. Zorgdragers alte und neue Grönländische
Pischerei und Wallfischfang», Leipzig 1723. Å sid. 137 o. följ. i den tyska
öfver-sKttningen omtalas h valens föda, som der kallas »Garnelen»).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:45:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1881/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free