- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 1 (1881) /
135

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin - - Dag-Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MABTIN8 RESA TILL SPETSBERGEN.

135

Här var ingen retina, men i dess ställe var detta fyrkantiga
hårnätet och bottnen, utan tvifvel för refractions skull eller att
reflektera solstrålarne, såsom vattnet, efter Newtons uträkning, har 40
gånger mer porer än solida delar.

Raja Clavata, rockan, som vi på hemresan togo på
sandbankarna i Nordsjön, har en besynnerlig ställning på ögonlocket. Det
sitter som en klaff utanpå ögat, har förgyld färg och är deladt i
strålar som en sol.

Jag kan ej förklara, huru dessa djur och denna rocka bruka
sina ögon i vattnet, men det är visst, att sådana anstalter af
skaparen ej äro förgäfves. Det är märkligt, att ögonlocket står i öfre
delen af ögat, såsom det vore gjordt att hindra den myckna
refrac-tionen i en sådan mängd af haf s vatten, som står öfver fogeln, då
han är på djupet, och på det han riktigt må kunna se i ett så
blänkande element.

Som vi än hade så mycket vatten, att vi kunde hjelpa oss på
hemresan, och rederiet sades lida dess längre vi voro borta, så
hissades segel den 4 Juli; vrstälde kursen i SV. och VSV. att begifva
oss hem.

Kongl. Vetenskaps-Akademiæ-Sekreteraren hr Wargentin hade
anmodat mig om att försöka hafsvattnets värme, och, om det vore
görligt, på något djup. Jag satte therm., på 76 gr., 8 famnar under
vattnet i en bytta med sand, att den ej skulle förlora sitt stånd,
innan den skulle komma upp. Den stod der, under 6 min., 3 grad.
öfver F. P. i vattnet och 5 i luften öfver F. P., och det fann jag
alltid, att vattnet var mellan 2 och 3 grad. varmare1) än luften. Det
är v troligt, att vattnet i sig sjelf har enahanda värme, soiA kommer
af svallen och böljorna, hvilka göra det lika varmt öfver allt, dock
så att superficien af haf vet genom luften blir värmd, efter den värme,
som verkligen är i luften.

På bottnen vet jag ej huru det är, emedan vi ej kunde få botten
med 120 famnars lodlina. En holländare försökte, men fick ej
botten på 200 famnar. I vestisen ha några engelsmän fått botten på
2 à 300 famnar och funnit stenig grund.

Några herrar af Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm
be-falde mig att hemta vatten, hvaraf man kunde pröfva hafsvattnets
sälta vid polen. På 76 graders polhöjd togs alltså vakten ifrån 18
famnars djup, således: jag sänkte ned en stenkruka med lod uppå,

1) Antagligen misskrifning ; sammanhanget utvisar, att här bör stå »kallare».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:45:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1881/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free