Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin - - Dag-Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nästan förruttnade; man kunde helt tydl¾gen se blodrör hos dem,
äfven rör som förde någon h vit saft; de längsta tentacula innehade
röd blod.
Så väl på allehanda flytande tång, som ock på tång, af
hafsdjupet upptaget med snöre, när vi fiskade, fans Lepas anatifera.
På Fucus vesiculosus såg frukten ut som mandlar, hvilka, då
de uppskuros, hade bräddarne fulla af rödgula korn, som rom eller
frö; midt på satt ett gelatinöst ämne, som höll bräddarna fast och
fylde kaviteten af vesicula; hvarje semen var conglomeratum eller
ett nystan af flera andra, hvilka, särskildt betraktade, tycktes ha en
calix omkring sig. Hvarje frökorn af dessa var fástadt i ett slem*
Utanpå samma mandlar eller capsulæ syntes efter några dagar
ut-svettas en rödbrun materia, såsom en deg. Uppå denna och Fucus
nodosus sutto mycket af Sertularia geniculata.
D. 18 Juli, då vi voro komna på sandbankarne i Nordsjön,
uppdrogos nog rockor, Raja clavata. I dem funnos Ammodytes
Tobianus (Tobis), Cancer araneus och Cancer Maja. På ryggen
gingo ett slags Lerneæ etc., som sögo sig fast liksom löss.
Så snart vi fingo botten med lodlinan, så fiskade vi efter makrill,
Scomber Scombrus (Syst. Nat. 146). Makrillens strykande och gkug
berättades vara således: han går rundt om England och Skottland,
genom Canalen, långs med Holländska och Jutska vallen; kommer
norr ifrån i Juli och Augusti månader, går i Nordsjön om hösten
tift vester om Skottland och Island, der han blir om vintern. Ibland
funno vi tobis i dess mun, den han ej ännu hunnit svälja ned.
Ibland fingo vi ock upp näbbgäddan (Esox Belone), helgflundran
(Pleuronectes), cabileau och Trigla hirundo, som de kallade för
knurrhane, ty han knorrade, då man knäpte honom på hufvudet.
Lodlinan började vi bruka, så snart vi voro i Nordsjön.
D. 19 fingo vi sandbotten på 45 famnar.
D. 20 sandbotten på 58 och
D. 21 qvartsbotten på 40 samt, eftermiddagen, på 32, fin qvarts.
D. 21 seglade vi förbi ett engelskt örlogsskepp, som visade oss
dansk flagg, frågade h varifrån vi voro och hvart vi skulle. Dagen
deruppå utskickades från dem en slup med några officerare, som
ville-underrätta sig hos oss, om vi sett några örlogsskopp, då vi svarade,,
att vi sett några vid Hitland.
D. 29 Juli ankommo vi till Göteborg och hörde beklagligen, att
snart en tredjedel af denna vackra [stad igenom en olycklig
eldsvåda var lagd i aska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
