Ymer / Årgång 1 (1881) / 152 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sällskapets förhandlingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sällskapets förhandlingar.

*

Sammankomsten den 18 mars 1881.

Förhandlingarna leddes áf ordföranden, frih. Nordenskiöld.

Rektor S. von Friesen förevisade en af d:r Sohlberg konstruerad
himmelsglob för den första undervisningen i astronomi och matematisk
geografi, till underlättande af hvilken globs spridning vid allmänna
läroanstalter Kongl. Maj:t nyligen på förord af sakkunniga personer beviljat
statsanslag. Efter omnämnande af den numera såsom normerande antagna
metoden för undervisning i naturvetenskap, enligt hvilken -såsom utgångspunkt
tagas de i naturen gifna föremålen och företeelserna samt först sedermera
lärjungen göres bekant med systemen och lagarna, framhölls, hurusom enligt
denna metod äfven den första undervisningen i astronomi borde begynna
med iakttagande af himlahvalfvet och företeelserna på detta, sådana de i
verkligheten visa sig för oss. Men då härvid större svårigheter möta i
denna än i kanske någon annan gren af naturvetenskapen, är det så mycket
nödvändigare att för den hufvudsakliga delen af undervisningen i detta
ämne använda en så vidt möjligt naturtrogen bild af himlahvalfvet och
jordens ställning till detta. En sådan har d:r Sohlberg sökt åstadkomma på
det sättet, att han genom ett glasklot af omkring 25 centimeters diameter,
på hvilket de härför lämpligaste’ stjernorna äro utmärkta, efterbildat
himlahvalfvet samt genom ett vida mindre klot af omkring 2 centimeters
diameter, koncentriskt med det förra, förestält jorden. Det stora glasklotet
är rörligt omkring två mot hvarandra vinkel ra ta axlar, af hvilka den ena
går genom jordens poler. För åstadkommande af horisonten fy lies
glasklotet till hälften med mörkfárgadt vatten — kanske det fyndigaste i hela
apparaten. Genom att vrida glasklofet omkring dess ena axel kan
horisonten inställas för hvilken polhöjd som helst, och vrides sedan glasklotet
omkring den andra axeln, får man en bild af fixstjernhimmelens utseende
under denna polhöjd. I glasklotet är äfven inetsad en ränna, i hvilken
löper en messingsring, föreställande solens skenbara bana; på ringen är fäst
en bild af solen, hvilken kan flyttas till hvilken punkt som helst af banan.
Man sättes derigenom i tillfälle att iakttaga det, som står i sammanhang
med solens rörelse. Med detta instruments tillhjelp kan således lärjungen
på ett åskådligt sätt vägledas till den första kännedomen om de
matematiskt-geografiska bestämningarna, longitud, latitud, jordens indelning i zoner, om
årstidernas vexlingar samt om bestämmandet af tiden och en orts geografiska
läge, på samma gång som han erhåller en åskådlig bild af himmelens
utseende på olika punkter af vår jord. Efter en sådan grundläggande
undervisning är tiden inne att visa lärjungen, huru företeelserna förklaras enligt

J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>