Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om sjöfart mellan Ob-Jenisej och Atlanten, af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matroserna hade sett, huru ett haf ser ut. Han var nämligen född
på grekiska arkipelagen och hade såsom barn kommit till Sibirien.
Att man icke kan vänta, att fartyg så utrustade skola kunna vara
oceangående, är ju uppenbart. Dock kräfver sanningen att tillägga,
att invånarne vid Sibiriens floder äro raska och modiga, och om de
blott ett par gånger få befara oceanen, så komma de att sköta sig
bra äfven på egen hand. De äro ytterst händiga att sköta yxan, och
få de blott undervisning af en god skeppsbyggmästare, så komma de
nog att sjelfva kunna bygga fartyg, användbara att sändas till Europa.
Af hvad jag har anfört framgår, att Kara-hafvet olycksåret 1879
ingalunda var stängdt af is, och att de olyckor, som inträffat, berott på
en olämplig anordning af företagen.
År 1880 seglade först ångbåten Neptun, förd af skepparen
Rasmussen, till Ob, medförande varor, och återvände med last till Europa.
Utom detta fartyg reste, som bekant, samma år »Oscar Dickson» öfver
Kara-hafvet, och de af sällskapets ledamöter, som vilja hafva ett
oförvilladt begrepp om sjöfarten derstädes år 1880, kunna derom läsa
fångstmannen Johnsens berättelse, som finnes tryckt i ett nyss
utdeladt häfte af tidskriften Ymer. Denne Johnsen åtföljde mig på Vegas
förd; han var en sjöman utan studier, men med god blick för
isförhållanden och särdeles skarpt öga. Jag träffade honom här i
Stockholm under hans återresa från Sibirien. Efter hvad Johnsen
då för mig berättade, skulle »Oscar Dickson», åtminstone första
gången den i Kara-hafvet vände för is, nog kunnat komma fram, om
den blott gifvit sig till tåls några timmar, till dess isen fått drifva
undan i en annan riktning. Efter åtskilliga svårigheter kom dock »Oscar
Dickson» fram till Jenisejmynningen, der den sedermera led
skeppsbrott. Men detta skeppsbrott har intet att göra med isförhållandena i
Kara-hafvet. Äfven år 1880 var sålunda Kara-hafvet segelbart, om än
detta år var ett relativt svårt is-år.
Förlidet år 1881 for åter ångbåten Louise, förd af kapten
Dallman, från Bremen till Jenisej och åter. Fartyget åtföljdes af en
koltender. Det inlöpte i Kara-hafvet den 14 augusti; och att det icke
medtager lång tid att segla öfver detta haf fram och åter, kan man
se deraf, att fartyget, efter att hafva aflemnat sin last i Jenisej och
intagit ny last, den 30 augusti återvände till Europa.
Således var 1881 ett godt is-år; åtminstone fans då icke något
hinder af is för kommunikation mellan Europa och Ob och Jenisej.
Af hvad jag nu haft äran anföra framgår, att under alla år sedan
1875 fartyg kunnat gå öfver Atlanten till Ob och Jenisej. Visserligen
känner jag icke alla resor i dessa farvatten, men såvidt jag har mig
bekant, har under dessa färder intet fartyg, som varit ordentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
