Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Amerikanska Beringssunds-expeditioner 1881 och kartläggningen af »Wrangels land», af Nere A. Elfwing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMEBIK. BERING88UND8-EXP. 1881 OCH KARTLAGGN. AF »WRANGELS LAND». 21
nerten Proven, kapten Isaksen, den 8 juli 1881 något vester om
Novaja Semlja.
Corwin seglade tidigt på våren från San Francisco och var redan
i slutet af maj^vid Serdze Kamen, hvarest man kom i beröring med
åtskilliga tschuktscher, som voro bland baron Nordenskiölds gamla
vänner, bland andra en gammal man, som visade en silfvergaffel och
en sked, hvilka han erhållit i present af »kapten Enshall», såsom jde
kallade N., för hvilken de alla hyste mycken väpskap. — Här
utskickades från Corwin en expedition på slädar, hvilken uppnådde kap
Vankarema, 67° 52’ lat. n. och 175° 30 long. vest, men fartyget sjelft
återvände till Berings sund. Slädfärden varade i 28 dagar. Det lyckades de
slädfarande att af tschuktscherna få flere saker, som tillhört Vigilant,
hvilken hvalfångare jämte en annan, Nonnt Wollastone, blifvit infrusen
~om hösten 1879 norr om Berings sund och skulle eftersökas af
Corwin. De sammanträffade äfven med ett sällskap tschuktscher, som
påträffat skrofvet af detta fartyg med fyra lik liggande deruti. Omkring
den 1 juli gick Corwin norr ut, först till kap Lisburne på Alaskas
kust, der den kolade från en grafva, och satte sedan kurs på
Herald-ön. Denna uppnåddes den 31 juli. Vädret var nu ganska varmt,
termometern visade öfver 10°. Vattnets temperatur vid bottnen (på
27 famnar) var nära 5° och vid ytan nära 8°. Då man nalkades ön,
var vattnets bottentemperatur 2 till 3- grader, men vid ytan
9l/2°-Året förut visade något dy, upptagen i samma grannskap, en
temperatur af 0°. Med någon svårighet landsteg man och uppreste en
cairn på en 1400 fot hög udde på öns nordöstra hörn. Så vidt jag
*• [ vet, har endast kapt. Kellet i engelska flottan förut landat på denna
ö. Detta var 1849, då han upptäckte Herald-ön. Kapt. Kellet så väl
som Corwins besättning sågo derifrån Wrangels land. Här påträffades
förutom otaliga fåglar endast en liten räf och en isbjörn, som dödades.
Redan samma dag lemnades ön under ganska stora svårigheter för
att komma fri från isen, och kurs sattes på Wrangels land. Här var
det dock omöjligt att landa; under tre dagar hindrades kapt. Hooper’
af dimma och is, hvarför han styrde söder ut till Vankarema-floden
på sibiriska kusten. Han seglade derefter längs denna kust och
der-på åter norr ut, till dess han den 11 aug. trodde sig kunna
framkomma till Wrangels land. På morgonen den 12 lyckades det
slutligen att landstiga, då mr Reynolds, en af officerarne, planterade Förenta
Staternas flagga på en höjd i närheten af en omkring 300 fot bred flod.
Denna benämndes Clark-floden efter chefen för Förenta Staternas
tullmarin. På stranden funnos skelettet af en stor hvalfisk, en mängd drifved,
en träkil, en asiatisk paddelåra, en tunnstaf, ett stycke af en båtspira och
fragmenten af en brädlåda. Floden var djup och forsande, och från höj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
