Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Minnen från vår förra besittning S:t Barthélemy, af A. Th. Goës - 2. Coroçol, Colombier, Anse d'Ecailles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINKEN FRÅN VÅR FÖRRA BESITTNING 8:T BARTHÉLEMT. 151
Det mesta af denna fisk är nyss kommet ur iqjärdarna, hvilka
här göras platta och sexsidiga, nästan famnsvida, nätt och skickligt
flätade af klufna acaciaspön och andra passande vidjor. De äro
jämte båten och batatesåkern mångens enda rikedom. Hvaije afton,
då vind och våg så tillåta, läggas de ut på kända fiskställen om sex
till tolf meters djup och äfven derutöfver, sedan de betats dels med
små fisk, dels med skalade blad och stammar af Cactusarter, helst
af Raketen. I morgongryningen ser man den flitige strandbon åter
ute i sin snipa, ofta ganska långt från land, för att med tåligt sinne
och dämpadt hopp skatta af hvad hafvet så nyckfullt bjuder honom.
Ofta har han det ganska svårt att i den vingliga kanoen hala in och
vitja den oformligt stora redskapen, ej sällan får han endast lätta
mjärden från bottnen och släpa allt sammans upp på stranden.
Ännu är den torgförda fångsten halflefvande eller nyss död och
eger qvar något af sina präktiga färger i blått, gult, rödt och
gräs-grönt, att han frestar äfven en främling för naturforskning till
beundran och förfrågan åtminstone efter namnet på alla dessa former.
Flertalet är af våra aborrars skapnad och slägte, endast öfverträffande
dem i storlek och lysande färger. Högst bland dem skattas den
half-annan fot långa, stundom dubbelt större, Yellowtail — Mesoprion
chtysurus — utmärkt med sin violetta rygg, perl- samt rosenfargade
mage och sidor, sitt breda guldgula längsband, de citronfärgade
fenorna, och ögonen lysande af cinober och silfver.
>Iris ur skyarne lik i mångfaldt spelande färger >,
företer han i vattnet och mot solen en återglans, som i prakt, bland
hans gelikar, endast öfverträffas af den stora Doradon. Äfven på
bordet intager han ett af de första rummen för sin fina smak och
rika kött, i hvilket han står långt framom våra saltsjöaborrar.
Allmännare och billigare äro de så kallade Hinds — Serranus
impetigtnosus — IV2 fot långa, mycket klumpigare än den förra,
med smutsigt ljusbrun grundfärg, men öfversållade af små bjert
cinober-röda fläckar, att hela fisken synes vackert röd, fjällen äro ytterst
små, att man i början tager honom för en skinnfisk; han är för
me-taren den mest tacksamma fisken, nappar lika ifrigt som våra torskar,
hvitlingar och bergsnyltor, och trifves bäst på 10—30 famnars vatten.
Butter- eller Smörfisken är en närstående art, blir sällan mera än
fotslång; färgen är bjert karmin, stundom rikt citrongul, men ryggen
och dess fena jämte sidorna glest beströdda af azurblåa prickar. Med
dessa täfla i färgprakt, hvilken likväl försvinner, så snart fisken dör,
de olika slagen af Grunts — Hœmulon — aborrar af azurblå
grundfärg, blandad med perlfärg; och som på sidorna ha flere än
längsgå-ende, på andra arter snedt gående guldband, bildande den mest lysande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
