Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Minnen från vår förra besittning S:t Barthélemy, af A. Th. Goës - 2. Coroçol, Colombier, Anse d'Ecailles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 unrajar frIk vår förra besittothg s:t barthélemy.
till blomster och andra delar vida skild från alla tre. Det ena med
det andra är egendomligt hos denna trädliknande planta. Då hon
skall till att blomma, skjuter en tumslång stjelk ut från kronans midi
och uppbär en öfver fotlång, smal, nedåt spetsig och hängande knopp,
af rödviolett färg och bestående af en stor myckenhet på hvarandra
lagda skärmblad, af hvilka de öfversta äro lika långa som knoppen
sjelf. Inom basen af hvarje sådan skärm sitta på det tumstjocka
fastet i en eller par rader 6—8 stycken två tum långa, tvåläppade,
vackert gula och ljusröda pipblommor. Det längsta skärmbladet
öppnar sig först och låter de första raderna af blomster utveckla sig,
hvarefter det faller af. Snart svartna pistillernas märken, och de
gröna smala fruktämnena börja växa, men böja sig dervid uppåt mot
knoppens bas. Så öppnar sig skärmblad efter skärmblad och affaller,
och den ena raden af frukter följer den andra, allt under det
blomsterskaftet eller fastet växer i längd, och så uppstår af knoppen en
ofantlig klase, der de gurkformade frukterna, olika stora efter arten>
sitta tätt packade 6—8 i bredd, den ena raden nedanför den andra,
och de nedersta frukterna ännu i kart medan de öfversta äro mogna,
och ännu finnas blommor qvar i den nedersta halfva foten af
knoppen. Men de bildade frukterna taga plantans alla krafter och safter
i anspråk, att dessa toppblomster aldrig komma till utveckling, utan
den återstående delen af knoppen hänger outslagen qvar på ändan af
det långa blomfästet såsom en prydlig tapp af rödbrun färg. Klasen
har nu ofta nått sådan storlek, att han med sin topp räcker nästan
till marken, har en vigt om 2—3 lispund och innehåller omkring
100, och derutöfver, qvarterslånga frukter. Det är såsom ett godt
och ett ondt grundämne strede om väldet, då frukten är i görningen.
Den undre läppen har ett honungsgömme med ymnigt sött innehåll.
Bryter man deremot af den öfre läppen strax ofvan fruktämnet, från
hvars topp han utgår, sipprar en tjock, klar, af garfåmne ytterst kärf
saft ut, som äfven innehålles i fruktämnet och hela blomsterfästet
och gör fläckar på linnekläder. I vissa slag, såsom i den s. k.
Hog-bananas, blir denna kärfhet rådande för alltid, och frukten är oätbar,
men hos flertalet af afarter råder sötma och syrlighet i behaglig
blandning.
Den ena raden frukter aftages efter den andra, allt efter som de
mogna, men merendels plockas de omogna för att sedan ligga till sig,
eller ock skares hela klasen af och upphänges att på egen hand
mogna; naturligtvis kommer härigenom den nedre karten aldrig till
utveckling.
Ingen växt på jorden torde på en gång och på den korta
lifsti-den af ett år frambringa så mycken frukt med så rikt näringsinne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
