Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Om den internationela polarundersökningen 1882—83, af Ang. Wijkander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN DTTEKNATIONELA POLABÜNDEBSÖKKINOEN 1889—88. 200
definitivt beslutat sitt deltagande, utan flere andra äfven tillkommit. I
denna stund äro tretton stater representerade uti polarkomitén, hvars
medlemmar utgöras af följande personer: professor Wild i Petersburg,
ordförande, kapten Hoffmeyer i Kjöbenhavn, sekreterare, professor
Buys-Ballot i Utrecht, superintendent Carpmaêl i Toronto, redaktör
Cora i Turin, general Hazen i Washington, professorerne Hilgard i
Washington, Lemström i Helsingfors, Lenz i S:t Petersburg, Mascart
i Paris, Mohn i Kristiania och Neumayer i Hamburg, baron von
Schleinitz i Berlin, direktor Scott i London, grefve Wilczek i Wien
och författaren för Sverige.
Jag har i det föregående sökt framställa de utvecklingsskeden,
den internationela polarundersökningen haft att genomgå, innan den
kommit så långt, att de olika arktiska expeditionerna lemnat sina
respektive utgångspunkter. De vexlande öden, de uti densamma
deltagande polarexpeditionerna under sina fárder redan haft att utstå
och under den nämnda tiden komma att upplefva, skola till största
delen blifva oss okända under åtminstone ett år. Men äfven om
några af de afsedda polarstationerna förfelas derigenom, att de
oförskräckte resenärerne möta oförutsedda motgångar eller på annat sätt
hindras i sitt uppsåt, torde man med full rätt kunna uttala den
förhoppningen, att polarundersökningen i sin helhet skall krönas af full
framgång, då anslutningen till densamma från alla håll blifvit så
riklig. Hvilka äro då de mål, man hoppas nå, och hvilka anordningar
äro träffade för deras vinnande?
För ej många årtionden sedan skulle man väckt ovilja — och ej
minst bland en geografisk tidskrifts läsare —, om man velat påstå,
att vid upptäcktsresor till obekanta nejder hufvudvigten ingalunda
ligger på den geografiska kartläggningen, utan fullt ut lika mycket,
om icke mera på den naturhistoriska och fysikaliska undersökningen
af det beträdda området. Än tidigare var en upptäcktsfärd ej
motiverad, om den icke gaf utsigt till öppnande af nya handelsområden.
Härmed har jag ej velat på något sätt förringa värdet af de motiv,
som ledt till tidigare upptäcktsresor. De voro den naturliga yttringen
af den tidens vetgirighet och forskningsbegär, och det är den styrka,
hvarmed de gjorde sig gällande, som vi hafva att tacka för att vår
kännedom om jordklotets konfiguration är så stor som den är. Uti
många fall framkallade ock färderna vidgade handelsförbindelser och
fylde sålunda det närmast med dem afsedda målet. Dessutom är det
naturligt att, först sedan den allmänna fördelningen af land och
vatten eller den allmänna beskrifningen af inlandets beskaffenhet inom
ett visst område af jordklotet blifvit bekant, andra frågor om
naturförhållandena derstädes kunna med framgång framkastas. Emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
