Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några minnen från Sardinien, af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
NÅGKA MINNEN FRÅN 8ARD1NIEN.
tidernas lopp blifvit mer eller mindre fyld med sten och jord. I en
nära Macomer belägen nuragh, som jag uppmätt, var ingångens höjd
nära 2,«o meter utvändigt och 3,o« meter invändigt; dess bredd var
l,io—1,m meter.
Några nuragher äro icke så enkla som de nu beskrifna, utan
hafva mer än en kammare i bottenvåningen. De äro då ej längre
runda och koniska, utan hafva en mera invecklad form.
Ofta ser man nära nuraghen lemningarna af en yttre stenmur,
som antingen gått rundt omkring byggnaden eller åtminstone skyddat
ingången.
Antalet af de till våra dagar på Sardinien bevarade nuragherna
är mycket betydligt. Man har beräknat det till mer än 3000. Ofta
ligga flere sådana byggnader helt nära hvarandra. De flesta äro
belägna på höjder, men några träffas äfven i floddalarna.
Mycket olika svar hafva gifvits på frågan om nuraghernas
bestämmelse. Några forskare hafva i dem sett bostäder, under det
andra betraktat dem såsom befästningar, vakttorn, tempel eller grafvar.
Numera hafva dock de fleste grupperat sig omkring de två åsigterna:
grafvar eller bostäder,
Såsom skäl för den förra åsigten har man anfört, att
mennisko-lemningar jemte fornsaker skulle hafva anträffats i ett par nuragher.1
I några fall är det emellertid ovisst, om det varit egentliga grafvar,
och om fyndet verkligen anträffats i byggnader af nu i fråga varande
slag, och äfven i de få fall, då något tvifvel härom ej synes vara
be-rättigadt, känner man dels för litet om de anträffade fornsakema
för att kunna afgöra, till hvilken tid de höra, dels är det svårt att
se, om grafvarne varit samtida med nuragherna eller ditkommit i
senare tid.
Man har ock med skäl fäst uppmärksamheten derpå, att sådana
grafvar som den å fig. 14 afbildade — om hvilkas bestämmelse
någon tvekan ej kan råda — ofta ligga i nuraghernas omedelbara närhet.
Nuraghernas byggnadssätt, deras trappor och deras på hvarandra
liggande kammare torde också tala lika starkt emot antagandet, att
de varit grafvar, som/oV den åsigten, att de varit bostäder.
Innan man erhållit noggrannare kännedom om nuraghernas
innehåll, synes det mig derför vara mycket sannolikt, att dessa
byggnader varit afsedda till boningshus, hvilka genom sitt läge och genom
sina tjocka, lätt försvarade murar erbjödo all den säkerhet, som man
1 La Marmora, Voyage en Sardaigne, 2:a delen, sid. 152—154, och Lieblein,
anf. arb., sid. 3 (efter Petit-Radel, Notice sur les Nuraghes de la Sardaigne,
Paris 182G, sid. 50, hvilket senare arbete ej lär finnas i Stockholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
