Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om eqvidistanta lokaltider, af Hugo Gyldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EQVID18TANTA LOKALTIDER.
41
till det eftersträfvade resultatet, synas ej stora, om man ej på förhand
förvissat sig om tillmötesgående från de nationer, hvilka i främsta
rummet komma att känna sig berörda af eventuela ändringar.
Hvad åter frågan om en normalmeridian för urtiderna angår, så
ansåg akademien densamma ännu vara allt för litet utredd, att man
omedelbart af en sådan sammanträdande kongress redan nu skulle
kunna förvänta dess afgörande. Något förslag i detta afseende har
ej ens blifvit framstäldt; men finge man antaga, att detta skulle afse
en för hela jordklotet gemensam urtid, skulle man svårligen kunna
skänka detsamma sina sympatier. Användandet af en sådan tid
måste nämligen anses medföra högst väsentliga förändringar af
vanorna hos många nationer, hvilkas kultur både är gammal och har
uppnått en hög ståndpunkt. Man är van att räkna det borgerliga
dygnet från midnatt till midnatt samt att räkna timmarna från
dygnets början till och med 12, hvarmed en ny utgångspunkt för
tidräkningen vidtager. Smärre ändringar af dessa begynnelsetider har man
ansett sig oförhindrad att vidtaga, såsom t. ex. vid införandet af
me-delsoltid i stället för sann soltid, samt vid införandet af gemensam
borgerlig urtid i England och i Sverige. Men att vidtaga dylika
ändringar i allt för stort omfång synes högst olämpligt, ehuru sådant
derföre visst icke vore outförbart. Man tanke sig hvad vår
landtbefolk-ning skulle säga, om man begärde af densamma att t. ex. räkna
dygnets begynnelse från tre timmar efter solens kulmination! Men om
man således icke kan förorda antagandet af en för hela jordklotet
gemensam urtid, så är derföre icke sagdt, att andra utvägar saknas,
hvarigenom en önsklig öfverensstämmelse emellan de olika urtiderna
skulle kunna åvägabringas. Det är ett förslag i afseende härpå,
hvil-ket lyckats tillvinna sig mina medkomiterades bifall, som jag nu skall
taga mig friheten att framställa.
Man tanke sig först den meridian, som går genom observatoriet
i Greenwich, utdragen till en storcirkel, så kommer denna att skära
eqvatorn 180° från Greenwich i en punkt något öster omNyaZeland.
Denna meridian faller för öfrigt nästan helt och hållet i oceanen och
skär på sin höjd några af Stilla hafvets mindre öar. En annan
storcirkel tanke man sig dragen 90° från Greenwich-meridianen; den
vest-liga hälften kommer då att ytterst nära beröra staden New Orleans,
och den östliga att på några få minuter när gå förbi Calcutta.
Bestämmas nu urtiderna efter dessa fyra meridianer, så har man fyra
kardinaltider: en europeisk, en amerikansk, en asiatisk samt en oceanisk.
För Europa torde det emellertid blifva behöfligt att fastställa många
flere urtider än en enda. Jag har derföre tänkt mig inom Europa
ett helt system af meridianer uppdragna, dock ej närmare hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
