Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Minnen från en färd i Kaschmir-dalen, af Cesar von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flata stenar. Sjelfva taket, som äfven är af huggen sten, har formen
af en pyramid. Ornamenten, som befinna sig under sjelfva
takutsprånget, äro, oaktadt sitt skyddade läge, af tidens tand mycket
angripna och svåra att urskilja; man kan dock med möda se, att de
föreställa lotusblommor med sina blad. Det hela är ett litet
mästerstycke i sitt slag och vittnar om en förgången civilisation, som fått
vika för senare tiders barbari. På ingen af mina frågor angående
templets ålder och härkomst kunde jag erhålla svar.
Jag placerade mitt båtfolk så, att de stodo i förgrunden af den
vy, jag lyckades taga, samt återvände hem, belåten med min trofé
för dagen. — Templets rena stil, utan afgudabilder, har förmodligen
skyddat det för muhamedanernas vandalism.
Såsom synes af den bild af templet, som här efter den af mig
tagna fotografien meddelas, äro hvalfbågarna i sidoutsprången hvalf
endast till den yttre formen, men ej till konstruktionen. De äro
nämligen bildade af öfver hvarandra lagda stenar med horisontela fogar,
den ena skjutande framom den andra. Detta byggnadssätt, som är
allmänt å de gamla monumenten i dalen, har gifvit professor R. Willis
anledning till den hypotesen — hvilken han för öfrigt stöder äfven
på andra omständigheter — att de kaschmirska byggmästarna
efterapat de romerska hvalfven, utan kännedom om grunderna för deras
konstruktion. Han hänför på grund häraf byggnaderna i Kaschmir
till den period, då parterna började sina eröfringar i det romerska
rikets östra provinser, vid hvilken tid det inre Asiens folk kommo i
tillfälle att hemta intryck af de arkitektoniska monumenten i Syrien
och Egypten; från detta sistnämnda land härleder nämligen Willis
takens pyramidform, som ofta träffas i Kaschmir och äfven synes å
Pandrenton-terhplet.
Den 17 september kl. 4 e. m. lemnade jag min bostad för att
besöka de fornlemningar, som äro belägna längre upp vid floden. Jag
hade härför hyrt en stor, med halmtak försedd båt, hvars mellersta
del var inredd för min egen beqvämlighet; aktern disponerades af
kocken och båtsmannen och i fören bodde min »bearer», hvilken,
såsom varande af hinduisk kast, icke kunde sällskapa med den
muhamedanska besättningen. Ehuru mannen tjenade mig med den mest
slafviska undergifvenhet, ville han ej äta något, som min oheliga hand
vidrört, och om jag händelsevis nalkades honom, då han intog sin
måltid, syntes han högst orolig att jag skulle vidröra honom eller
hans mat. Hade jag skänkt honom mitt messingshandfat, så skulle
han först hafva renat det i elden, innan han begagnat detsamma.
Med sådant sällskap lemnade jag den långa raden af bungalows,
som pryda flodens högra strand, och i hvilka de europeiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
