Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om internationela polarexpeditioner, af Karl Pettersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM 1NTERNATI0NELA POLAREXPEDITIONER.
75
säger sig naturligtvis af sig sjelf. För säkerhets skull torde det vidare
blifva nödvändigt att for dessa fartyg upprätta fasta stationer eller
depoter på dertill lämpliga, punkter, hvilka i händelse af olycka kunna
tjena manskapet till tillflyktsort.
Efter den hittills vunna erfarenheten synes det vara föga
sannolikt, att det egentliga polarbäckenet, åtminstone under sommaren och
hösten, kan vara helt och hållet täckt af sammanhängande is. Tvärt
om synes allt tala för, att polarbäckenet under dessa årstider i sig
innesluter t. o. m. ganska ansenliga sträckor öppet vatten. Hafsisen
norr om Spetsbergen befinnes sålunda ständigt i, ofta t. o. m.
särdeles stark, drift uti de mest olika riktningar, dels efter den rådande
vindriktningen, dels efter strömsättningen. Ej sällan har man äfven
funnit isen i stark drift i en Tiktning alldeles motsatt den rådande
luftströmmen. I trakten norr om Spetsbergen måste det alltså vid
vissa tider finnas ansenliga rymder af öppet vatten, som sålunda
kunna upptaga de ofta omätligt stora massorna af drifvande hafsis.
A. Petermann har såsom bekant uppstält den hypotesen, att
Grönland skulle utbreda sig i ett smalare eller bredare
sammanhängande bälte norr ut mot nordpolen och derifrån skjuta ned i
riktning mot Beringssund. Härigenom skulle det stora polarhafsbäckenet
vara skildt i tvenne delar, hvilka begge hade ett gemensamt utlopp
mot Beringssund, under det att de för öfrigt genom det nämnda
sammanhängande fastlandsbältet voro helt och hållet afstängda från
hvar-andra, så att de genom hvar sin ända utmynnade i olika
aflopps-kanaler, nämligen den ena i Baffinsbay och den andra i det
Grönländska och Östspetsbergska hafvet. Denna Petermanns hypotes har
också funnit åtskilliga talangfulla försvarare, bland andra Parpart,.
Jäger och Chavanne.
Utan att underkänna vigten af de grunder, som äro framlagda
till stöd för den nyss nämnda hypotesen, kan man å andra sidan
påpeka förhållanden, som lika mycket och kanske mera tyda hän i
motatt riktning. . Ehuru det visserligen synes vara åtskilliga
anledningar att antaga, det band af större eller mindre öar förefinnas inom
det egentliga polarbäckenet, så kan man dock hålla för gifvet, att
de klimatologiska och deraf beroende glaciala förhållandena skulle
hafva artat sig helt annorlunda än de nuvarande, om ett större
fastland, sådant som det af Petermann förutsatta, skulle uppfylla en
så ansenlig del af de mera centrala partierna inom polarbäckenet.
Den starka isdriften i hafven norr om Spetsbergen och Novaja Semlja
samt andra dermed sammanhängande förhållanden synas snarare
hän-tyda på, att inom polarregionerna råder ett hafs- eller insularklimat
snarare än ett fastlandsklimat. Härmed bestrides dock ingalunda till1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
