Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Prövens färd i Murmanska hafvet sommaren 1882, af J. N. Isaksen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROVENS FÄRD I MÜRMAN8KA HAFVET SOMMAREN 1882. 99
Anmärkningar.
Lufttemperaturen är mätt med en Réaumur-termometer, som var
anbragt ofvan däck så, att inga solstrålar eller vind haft direkt
inverkan på honom. I det föregående är den reducerad till
Celsii-grader.
Observationerna äro gjorda kl. 8 f. m. och kl. 8 e. m., och
der-efter är medium för hvar dag angifvet.
I min berättelse om »Pröfvens färd i Murmanska hafvet sommaren
1881» (se Ymer 1882 sid. 75—78) ändras + 5° och 9> Cels. å sid.
76 i 4:de raden uppifrån till — 5° och — 9°,4 Cels.
Tillägg.
I ett bref till friherre Nordenskiöld har kapten I¾aksen lemnat
följande närmare upplysningar om sin fångst år 1882:
I min berättelse har jag någorlunda bestämdt angifvit de ställen,
hvarest Jan-Mayen-sälarná fångades äfyensom antalet af dem.
Storsal langades i de trakter der jag färdades under tiden mellan den 2
och 20 maj. Från sistnämnda tid till den 9 juli fångade jag 95
storsalar, 3* björnar och 6 snaddar af en half meters längd, mèn blott
6 hvalrossar. Oaktadt sist nämnda djur sågos i stor mängd, kunde
jag icke komma åt dem, emedan de alltid lågo långt in i den täta
isen. Äfven om isbaridet var af mycket liten -utsträckning, hade
hvalrossen alltid tagit plats midt i detsamma, emedan han der trodde
sig säker för jägaren, och häri hade han icke missräknat sig. I
min berättelse har jag äfven yttrat min tanke om orsaken,
hvarför hvalrossen uppehåller sig i dessa trakter så sent på våren. Då
jag under tre på hvarahdra följande år har träffat massor af
hval-ross ungefär på samma ställe, men icke annorstädes, har jag
kommit på den tron, att der måtte finnas en bank, hvarest han kan
finna riklig föda. Jag har ty värr icke lodat och undersökt bottnen
derstädes, men om jag kommer dit ett annat år, skall jag icke
underlåta detta. Stället är beläget vid 71° 30’ n. br. och mellan 46° och
48° ostl. längd från Greenw.
Hvad storsalen angår, så träffar man den på mycket olika ställen,
allt efter som den finner för sig passande is, d. v. s. små fördelade
isband. År 1882 fick jag storsalen på vestra sidan isbältet längs
Novaja Semlja, hvaremot den. östra kanten af detta isbälte var så
godt som fri från dessa djur, om jag undantager några storsälungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>