Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den blifande expeditionen till Grönland, af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BLIFVANDE EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND. ’ 107
och vattenhalt måste äfven göra sig gällande i Grönland. Äfven här
måste hafsvindarna vara fuktiga, men deras vattenhalt afsätter sig
vanligen i form af snö på bergshöjderna längs kusten; hv¾remot all
den vind, som kommer till det inre af landet, vare sig från öster,
vester, söder eller norr, måste vara torr och relativt uppvärmd, i fall
landet ej har en orografisk byggnad af helt annan beskaffenhet än
alla andra jordklotets länder. I det inre af Grönland kan
nederbörden derför knappast våra tillräckligt ymnig för att der underhålla en
ständig inlandsis.
Man kan ej ens på förhand med säkerhet påstå, att landet här
skall bilda en öde, fullkomligt skoglös tundra. Åtminstone träffar
man i Sibirien skogar med jätteträd under vida svårare klimatiska
förhållanden än dem, som äro att vänta i det inre af Grönland. Att
Grönland i sitt inre skall göra skäl för sitt namn, har för öfrigt
redan på grund af växtgeografiska studier öfver Grönlands flora blifvit
påstådt af den berömde botanikern Hooker, och sjelfva inbyggarna
på Grönlands vestkust misstänka något sådant på grund af de talrika
skaror af renar, som stundom öfver inlandsisen ses vandra mot
vest-kusten. Det sannolika är dock, att inlandet> om ock isfritt, utgör en
högnordisk öken med en växtlighet föga rikare ¾ji den, som möter
oss vid kusterna.
Men huru det än må förhålla sig härmed, Grönlands inre må
vara lika* rikt skogbeklädt, som länderna vid Sibiriens köldpol, eller
.en skoglös men isfri tundra eller en öken af evig is, säkert är, att
utredandet af dess verkliga beskaffenhet har en så stor och så
genomgripande betydelse i vetenskapligt hänseende, att man för det närva-.
rande knappast torde kunna uppställa ett vigtigare mål för en
polarexpedition, än just utredandet af naturförhållandena i det inre af
detta land.
I sammanhang med försöket att framtränga till Grönlands inre
kan expeditionen dessutom uppställa för sig åtskilliga andra ej
ovig-tiga forskningsmål, bland hvilka jag här vill framhålla följande:
Bestämmandet af drifisgrånscn mellan Island och Kap Farewell,
lödningar* och dvaggningav i dervarande farvatten.
Denna del af Atlantiska oceanen har hittills knappast varit
föremål för någon annan systematisk undersökning än den, som gjordes
derstädes i sammanhang med undersökningarna för nedläggande af
de första kablar i Atlantiska oceanen1. Dess kännedom är dock af
1 Under sin märkliga kryssning längs Grönlands ostkust 1879 besökte
danske örlogskaptenen A.Mourier endast de delar af hithörande haf, som ligga norr
om Reikiavik.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
