Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Häfte 4-6 - Kartläggning af Tempelbay, ett bidrag till Spetsbergen geografi, af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XABTLÄGGNINGEN AF TEMPELBAY, ETT BIDEAG TILL SPETSBERGENS GEOGRAFI. 131
ligen icke sägas vara af oss upptäckt. Ty vi erhöllo redan före vårt
besök i Isfjorden kännedom om dess tillvaro genom vår harpunerare
Klaus Pedersen, hvilken förut besökt densamma, och hvilken äfven
hade kännedom om den derstädes befintliga hamnen. Och, s^som
jag efter vår hemkomst erfarit, har florden dessutom besökts af grefve
Zeil under den Heuglin—Zeilska expeditionen till Spetsbergen 1870.
På sidan 286 i Heuglins redogörelse öfver expeditionen1 står nämligen
följande att läsa angående en båtfärd, som Zeil från Adyentbay
företagit till Sassenbay.: »Mein Begleiter beschrieb die ebenso grossartigen
als wunderlichen Formen des Tempel-Berges als sehr sehenswerth;
hinter demselben nach Ost zu, kam er in eine ziemlich grosse Bucht,
die nach Nord zu Ost einschneidet und in welche ein mächtiger,
vielarmiger Gletscher miindet. Ein dem Tempel-Berg ähnlich
geform-ter, aber noch höherer Gebirgstock liegt nordwärts von letzterem».
Den 15 juli 1882 hade vi med vårt fartyg, jakten Bjona, kastat
ankar på Sassenbays södra sida midt emot Tempelberget. Härifrån
syntes visserligen äfven den nya fjorden, Tempelbcuj, men då
glacie-ren i dess inre, på grund af spetsbergsluftens genomskinlighet,
tycktes ligga betydligt närmre än i verkligheten, föreföll fjordens längd
ganska oansenlig. Att vi uppskattat denna allt för lågt, erforo vi
visserligen under en båtfärd samma dag till det inre af Sassenbay, men
vi fingo dock ej heller då någon riktig föreställning om dess verkliga
dimensioner. Den 16 juli på eftermiddagen började emellertid en
stark blåst, hvilken gjorde vår ankarplats på södra sidan af
Sassenbay osäker, hvarför vi med fartyget seglade öfver till Tempelbay, dock
icke utan farhåga att hamnen derstäder ännu skulle vara isfyld.
Detta visade sig dock dess bättre icke vara fallet, och vi kunde snart
kasta ankar i den säkra och forträflfliga hamnen, hvilken vi efter vart
fartyg benämnde Bjonas hamn. Vi hade kommit dit lagom, ty
blåsten öfvergick snart derefter till full storm, hvilken fortsatte hela
följande dag, dock utan att synnerligen besvära Bjona i hennes säkra
och beqväma hamn. Såsom af kartan synes, ligger densamma strax
vid inloppet af fjorden, på dennas nordvestra sida. Hamnen
begränsas i vester ytterst af en låg udde af grus och sand med enstaka
stammar af drifved, längre in af en serie öfver hvarandra sig höjande,
ytterst intressanta små grusterrasser, hvilka komma att närmare
be-skrifvas af frih. De Geer i hans arbete öfver Spetsbergens glaciala
aflagringar. Nordvestra sidan af hamnen upptages af sluttningen till
det brant uppstigande, omkring 500 meter höga Tempelberget. Norra
1 Th. v. Heuglin, Reisen nach dem Nordpolarmeer in den Jahren 1870 und
1871. Erster Theil. Braunschweig 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
