- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 3 (1883) /
133

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Häfte 4-6 - Kartläggning af Tempelbay, ett bidrag till Spetsbergen geografi, af A. G. Nathorst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARTLÄGGNINGEN AF TEMPELBAY, ETT BIDRAG TILL SPETSBERGENS GEOGRAFI. 133

så långt mot nordost som till detsamma; jag har nämligen icke velat
utsätta det, emedan dess läge ej fullt säkert kan angifvas. Det
in-sigtades visserligen från Tempelbays norra sida, men var deremot
icke synligt från den södra, då mätningarna utfördes, på grund af en
för tillfället öfver glacieren lägrad dimma.

Norra sidan af Tempelbay begränsas af Tempelberget och dess
fortsättning, hvars afstupning mot fjorden bildar en nästan.rak, i
nord-vestlig riktning gående linie. Lagren tillhöra bergkalksformationen
och utgöras af kalk, flinta och gips i mäktiga bäddar. För deras
geologiska byggnad kommer jag framdeles att närmare redogöra i
mitt arbete öfver Spetsbergens geologi. Här må i stället påpekas,
att de utbugtningar af fjordkonturen, som förekomma, stå i samband
med tillvaron af smärre dalgångar eller utskärningar i berget, hvilka
äro eller varit upptagna af glacierer. Dels genom dessa, dels genom
plfvarna har det material af sten och grus utförts, af hvilket sagda
utbugtningar bestå. Ej blott här, utan på otaliga andra ställen på
Spetsbergen har man tillfälle att iakttaga sambandet mellan
utskärningar i berget och dylika utbugtningar, hvilka senare ofta äfven äro
af ett särskildt intresse på grund af de subfossila växter och djur,
som på sina ställen i desamma förekomma. På sådana låga uddar
finnes i synnerhet drifveden uppkastad, hvilken, hvad Tempelbay an- #
går, är företrädesvis riklig på södra sidan af fjorden. Der träffades
äfven temligen allmänt små stycken af vulkanisk slagg.

Fjordens södra sida utgöres af samma berglager som den norra,
och fjorden är sålunda utan all fråga en denudationsdal. Det berg,
som härifrån sträcker sig mot öster, på norra sidan af rendalen,
hafva vi benämnt Coloradoberget på grund af de om Colorados
bekanta* caiions erinrande (ehuru i mindre skala) djupa klyftor, hvilka
bäckarna utskurit i detsamma. Dessa klyftor äro ofta så smala, att
de knappast märkas, fö*r än man är helt nära deras kant, och dock
kijnna de nå ett djup af (enligt ögonmått) troligen ända till 60 à
100 meter.

Tyvärr tilläto icke de geologiska arbetena att utsträcka
triangelmätningen från Tempelbay till förut kända punkter vid Sassenbay *.
Frih. De Geer har emellertid med ledning af kompass och
fotografiapparat upprättat en kartskiss öfver Sassenbays inre, hvilken här
meddelas i förminskad skala, så godt sig göra låtit kombinerad med
förut upprättade kartor. Denna kartskiss torde lemna en-ganska tro-

1 Det finnes dock skäl att hoppas, att en astronomisk ortbestämning vid
elfmynningen i rendalen genom den meteorologiska expeditionens försorg skall
blifva utförd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1883/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free