Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Från Gyda-viken till Obdorsk, af M. E. Arnesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
FRÅN GYDA-VIKEN TILL 0BD0E8K.
att deras bössa icke kan döda flere. För vargen, som de kalla
sar-mik, hafva de stor respekt. Alla slädar, som köras af qvinnor, kallas
vargslädar, och under dessa måste hvarje morgon före uppbrottet
rökas, på det att vargen icke skall komma och taga dem. Dessa
slädar få aldrig dragas rundt om tältet. Intet får tagas ut från tältet
på annan väg än genom ingången. Veden, som skall brännas, får
icke heller bäras rundt om tältet. När en ren dödas, får det icke
ske med jern, utan de strypa den med ett rep om halsen; denna sed
iakttogs dock icke strängt i vår karavan. En dag körde vi förbi en
begrafningsplats, der Jon Boras fader skulle ligga. Jon Borå och två
andra gubbar körde då till grafven m§d en renkalf, som de der
slag-tade och uppåto till minne af den döde. Hvad som ej förtärdes läto
de ligga qvar på grafven. Deras förnämsta offerplatser ligga inuti
skogarna, hvarför icke många veta hvar de finnas. Der offra de
penningar, skinn och renar. Jag hörde berättas, att en köpman i
Ob-dorsk skulle hafva gjort sig rik på ett sådant offerställe.
Samoje-derna tro emellertid, att det finnes en gud öfver alla deras gudar.
Deras lefnadssätt är för oss synnerligen obehagligt.. När en ren
slagtas, fortares så mycket deraf rått, som de orka; derpå tömmes
magen, och det återstående blodet fylles i densamma, utan att den
rengöres. Detta blod användes att doppa kött i. Sedan skares
magen, i bitar och kokas tillsammans med blod; hafva de mjöl, så
rö-res äfven något sådant i denna anrättning. Äfven sältran och
fisk-fett använda de för att deri doppa kött. Sina kokkärl göra de aldrig
rena, hvarför de just icke se aptitliga ut. De äta i allmänhet två
gånger om dygnet och lägga då in en försvarlig portion.
Deras giftermål bestämmas i allmänhet af föräldrarna. En man
kan ha flere hustrur, om han har råd dertill, men jag tror,.att detta
är ganska sällsynt, åtminstone såg icke jag något sådant fall. Redan
medan barnen äro små, komma föräldrarna öfvefens om hvilka som
skola hafva hvarandra. Brudgummens fader gifver då brudens fader
en gåfva, bestående af antingen renar eller dyrbara skinn. Derpå
flyttas bruden till brudgummens tält. Många kunna sålunda blifva
gifta, redan vid åtta års ålder. Något som jäg lade märke till var,
att en del af männen voro mycket svartsjuka.
När ett barn födes, hafva de mycket hokuspokus för sig. Då
stänkes vatten rundt om tältet, och konster göras med eld. En ren
slagtas och fortares rå. Omkring halsen på denna ren skola
åtskilliga saker föras tre gånger för att bereda barnet en lycklig framtid.
Modern tvättar aldrig det späda barnet, men deremot sitter hon vid
elden och värmer handen, hvarmed hon sedan stryker och gnider
barnet öfver hela kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
