Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 PÅSK-ÖN.
«
ning af att det var påskdag, gaf ön namnet »Paasch Eyland»l.
Roggeveen hade på hösten 1721 utsändts af det Vestindiska
kompaniet för att med skeppen Den Arend, Thienhoven och De
Africaan-sche Galey i främsta rummet uppsöka »det obekanta sydlandet»
(terra australis incognita), som 15-, 16- och 1700-talens geografer
af teoretiska skäl2 ansågo måste finnas, och till hvilket en af
flibu-stieren Edvard Davis år 1687 sedd »låg sandig ö», med der bakom
liggande längre kuststräcka, troddes höra. Detta »Davis’ land» är
af dubbel vigt för Påsköns upptäcktshistoria, dels emedan det var
under sökandet derefter, Roggeveen fann ön, dels emedan det af
somliga upptäcktsfarande, t. ex. Co o k, -ansetts vara detsamma, som
Påskön sjelf, hvadan äran af öns upptäckande alltså borde tillkomma
Davis3. Huru dermed än må förhålla sig, antager man dock, att
före Roggeveen ingen europé satt sin fot på Påsköns mark, och det
kan derför hafva sitt intresse att närmare redogöra för denna första
kända beröring mellan öns invånare och de mäktige hvite.
Roggeveen berättar sjelf i sin dagbok4, att då han den 7 april
1 Noga räknadt sågs ön redan den 6 april på e. m. från >de Africaansche
Galey», som seglade främst. Peschels afvikande åsigt om dagen för upptäckten
(Geschichte der Erdkunde, s. 424) håller ej stånd emot Roggeveens egen
bestämda uppgift.
* Bland annat emedan symmetrien fordrade det, eller som John Harris
i sitt Navigantium atque itinerantium BMiotheca,. London 1764,1, s. 270,
uttrycker sig: >there is wanting to the Eye a Southern Continent, in Order to give
one Side of the Globe a Resemblance to the other.»
3 Davis’ ö uppgifves (Harris, anf. st. s. 265) ligga under 27° 20’ sydlig bredd,
600 mil söder ut från Gallopagps-öarna och 500 mil rätt vester ut från Copayapo
på Chiles kust. Utan att här vilja gifva mig in på någon kritisk behandling af
frågan om Påsköns identitet med denna Davis’ ö, vill jag blott anföra, att La
Pérouse (Voyage, II, s. 83—88) anser den senare snarare vara antingen
Saint-Félix eller Saint-Ambroise, vida närmare amerikanska kusten. Äfven utredandet
af frågad, huruvida ön setts redan af Mendaha, skulle kräfva ett utrymme, som
denna lilla uppsats ej medgifver.
* Dagverhal der Ontdekings-Reis von Mr Jacob Roggeveen met de’Schepen
Den Arend, Thienhoven en de Afrikaansche* Galei in de Jaren 1721 en 1722 ...
Middelburg 1838. 8:o. Denna dagbok* är den enda autentiska redogörelsen for
resan. Den var länge okänd, ända tills den år 1836 påträffades och utgafs på.
•bekostnad af het Zeeuwsch Genootschap der Wetenschapen. Förut kände man
blott två berättelser om resan, hvilkas författare roa sig med att, särskildt om
Påskön, uppduka de mest äfventyrliga historier. Den första är: Tweejaarige
Rèize rondom de Wereld, Dordrecht 1728 (Ed. II Dordt 1758, Éd. III
Amsterdam 1774) af okänd författare. Den andra är De B * * *, Histoire de 1’Expedition
de trois vaisseaux... aux terres australes en 1721, La Haye 1739.
Författaren (Karl FriedrichtBehrens, en mecklenburgare) åtföljde Roggeveen i
egenskap af > Sergeant der Zeesoldaten» på resan och är något, ehuru ej mycket
trovärdigare, än författaren till >Tweejáarige Reize>. Det kan för öfrigt intressera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
