Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ8K-ÖN. • 159
befalhafvaren (hans namn är okändt) att skaffa .sig forstärkning genom
att på Påskön med våld bem¾ktiga sig erforderligt manskap. Han
landsteg i Cooks bay.
*Slagtningen skall hafva varit blodig», säger v. Kotzebue, »enär.
de tappra öborna försvarade sig oförskräckt; de måste dock duka
under för de fruktansvärda europeiska vapnen, och tolf män tillika
med tio qvinnor föllo lefvande i de hjertlösa amerikanernas händer.
Efter fullbordad gerning fördes de olyckliga om bord, höllos fjettrade
under de tre första dagarna och löstes från sina band först då intet
land längre var synligt. Det första bruk männen gjorde af sin frihet,
var att de sprungo öfver bord, och qvinnorna, som ville följa dem,
kunde endast med våld hållas tillbaka. Kaptenen lät genast lägga
bi, i hopp att de dock skulle söka räddning på fartyget, då vågorna
hotade att uppsluka dem; men han märkte snart, huru mycket han
misstagit sig, ty för dessa från ungdomen med elementet förtrogna
vildar, tycktes det ej omöjligt att uppnå fäderneslandet trots ett afstånd
af tre dagsresor, och i alla händelser föredrogo de döden i vågorna
framfor ett qvalfullt lif i fångenskap. Sedan de en stund tvistat om
den riktning de borde ta^a, delade sig sällskapet; några togo raka
vägen mot Påskön, de öfriga vände sig möt norr. Kaptenen, ytterst
uppskakad genom detta oväntade hjeltemod, skickade en båt efter
dem, men efter flere fruktlösa försök återvände den, emedan de döko
så ofta den nalkades, och hafvet tog dem medlidsamt i sitt skydd.
Slutligen lemnade kaptenen männen åt sitt öde, förde qvinnorna till
Massafuero och skall äfven sedermera gjort flere försök att bortrofva
menniskor från Påskön».
Den förutnämnde Adams sjtelf lär också, enligt egen uppgift till
v. Kotzebue, varit vid Påskön år 1806, men mottogs fiendtligt af
infödingarna, så att han ej kunde landstiga, och detsamma hände äfven
år 1809, enligt Adams utsago, skeppet Albatros, under befäl af kapten
Windship. År 1808 skall en kapten Amosa*Delano af dyningar
hindrats från att landa.l
År 1816, den 28 mars, ankom ryska briggen Rurick (180 tons,
8 kanoner) under befäl af kapten O. v. Kotzebue. Infödingarnas
uppförande var tvetydigt och öfvergick slutligen till fiendtligheter,-så
att ryssarna, efter en kort stunds vistelse i land, sågo sig nödsakade
att draga sig tillbaka till fartyget och afseglade på qvällen. Skalden
Adelbert von Chamisso, hvilken såsom naturforskare åtföljde
expeditionen, säger i slutet af sin korta skildring af detta besök2:
1 Palmer, A visit to Easter Island in 1868. Journ. R. Geogr. Society.
1870, s. 169.
2 v. Kotzebue, anf. st. III, s. 141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
