Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PiSK-ÖK.
199
kan i stället uppvisa några karakteristiskt amerikanska insatser i dessa *
öars fauna?
Och omöjligheten for dessa menniskor att gå emot öster i Stilla
oceanen är dessutom ej absolut. Hur konstanta än de ostliga
vindarna kunna vara, aflösas de dock tidt och ofta af vestliga. Och
det vigtigaste är, att dessa vestliga vindar äro stormiga, under det
passaden är jemnare. Just dessa stormiga vestliga vindar anser jag
vara det, som spridt befolkningen mot öster. Man får ej tänka sig,
att spridningen varit frivillig, annat än till öar inom synhåll. Till de
öfriga har den varit ofrivillig, förorsakad af oförutsedda våldsamma
vindkastningar, som drifvit de bräckliga farkosterna mot vidt aflägsna,
okända kuster.
På detta sätt har äfven den fsolerade lilla Påskön fått sin
befolkning, den må hafva kommit från Oparo eller någon annan ö i vester.
Anledningarna till att just detta lilla afskilda folk tagit en
så egendomlig sjelfständig utveckling, äro ännu höljda i mörker.
Detta kan endast genom noggranna undersökningar skingras. Tvifvels
utan kommer mycket af det, man nu tror sig veta, att få ett
helt annat utseende; men jnan må besinna, att hela vårt vetande om
ön är hopplockadt på några timmar under en tid af ett och ett hälft
århundrade, till största delen af män, som haft en helt annan
lefnads- och reseuppgift än att studera folken. Några dagar, använda
med vetenskaplig urskilning, måste ännu i rikaste mått gälda de
ansträngningar och den lilla tidsförlust arbetet kan kräfva. Det gifves
ju till och med hela sträckor af ön^om hvilka berättelserna ej nämna
ett ord. Hur ser det t. ex. ut i kratern Råna Aroi vid nordvestra
hörnet af ön? Finnas kanske stöder äfven der? Och hvem vet för
öfrigt hvad det ännu kan stå att upptäcka äfven på ställen, som
trampats af mer än en besökande?
För ett etnografiskt museum är Påskön numera den enda ö i
Polynesien, som kan lemna något betydande material; man må ej
föreställa sig, att den senaste tyska expeditionen; huru rikt än dess
byte var, tagit allt. Tvärt om säges det uttryckligen, att många af de
allra bästa, äldsta föremålen måste lemnas, emedan man saknade
begärliga bytesvaror, hvilka här ej äro annat än kläder. Man kan
också vara förvissad om, att sedan den senaste expeditionen nu åter
riktat uppmärksamheten på Påskön, skall det blifva en formlig täflan
mellan alla de nationer, hvilka kulturhistorisk forskning ligger om
hjertat, att vinna de ännu återstående relikerna från Polynesiens i
så många afseenden märkligaste ö.
Hvem skall komma först?
Tmer 4883, Ä. 6.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
