Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Den svenska expeditionen till Grönland år 1883, af A. E. Nordenskiöld - III. Isvandringen - IV. Återresan. Färden längs Grönlands ostkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 DEN SVENSKA EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND ÅR 1883.
många vetenskapliga expeditioner, som besökt dessa trakter, hittills
varit i hydrografiskt hänseende mycket ofullständigt kända.
I afseende å det resultat, som isvandringen lemnat, må det ännu
tillåtas mig att nämna några ord. Att vi ej funnit något isfritt
inland, eller rättare att något isfritt inland ej finnes mellan 68° och
69° n. br. på Grönland är, såsom framgår af expeditionens program,
en direkt följd af de orografiska förhållanden, som råda i denna del
af landet. Dess öfver hafvet belägna del har nämligen här
»formen af en bulle, med sidor, som långsamt och regelbundet slutta
mot hafvet» *, d* v. s. just den form, som, enligt hvad jag på
förhand påpekat, utgör ett nödvändigt vilkor för bildandet af en
sammanhängande inlandsis. Men, tack vare lapparnas skidbragd, har denna
expedition för första gången framträngt till sjelfva hjertat af den stora
grönländska kontinenten och derigenom löst ett geografiskt problem
af ofantlig vigt, hvilket äfven i rent vetenskapligt hänseende har stor
betydelse. Det är nämligen första gången man fått verkligt besked
om, huru det inre af en inlandsis ser ut. Grönland var hittills den
enda af jordklotets kontinenter, i hvars inre menniskan förut ej
framträngt. Ett nytt fortskaffningsmedel är dessutom för första gången
lemnadt polarforskaren, hvilket bör kunna ofantligt underlätta hans
arbete, möjliggöra för honom att framtränga, dit han eljest ej kunde
nå, och på hvars användning den vid skidlöpning från barndomen
vande nordbon nästan har »eneret».
IV.
Återresan. Färden längs Grönlands ostkust.
Under färden från Egedesminde till Ivigtut nödgades Sofia flere
timmar ligga bi för dimma, och hon hindrades dessutom ofta att gå
med full fart af den massa isberg och mindre glacier-isstycken, som
drefvo kring i farvattnet. Först den 19 augusti, efter en seglats af
70 timmar, kunde hon derför k¾ista ankar i Ivigtuts af höga berg helt
och hållet kringslutna hamn, den för det närvarande mest besökta i
Grönland. Hamnen har för underlättande af kryolitutskeppningen
blifvit försedd med temligen beqväma kajer, uppförda medelst sten
från de närbelägna stenbrotten. Hafvet utanför är dock för
bråd-djupt och ankarbottnen för dålig, för att hamnen skulle kunna vara fullt
säker, i synnerhet som man här är utsatt för ytterligt häftiga
stormbyar, hvilka någon gång drifvit loss de förankrade fartygen och
kastat dem mot land. Vinden förebådas af en klarning i luften öfver
1 Jemför programmet för expeditionen (Ymer 1883, sid. 105).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
